Hur arbetar den maritima näringen för att uppnå miljö – och klimatmålet och vad krävs för nästa steg?

Den maritima näringen arbetar aktivt med grön omställning och under ett av Maritimt Forums lunchseminarium under Almedalsveckan berättade fyra aktörer från näringen om deras arbete och vad som behöver hända för att påskynda omställningen.

Jörgen Karlsson visade exempel på vad som görs inom ABB gällande elektrifiering och digitalisering.

– På bryggan kan man ha en helt integrerad lösning. Själva motorn ligger i botten som är elektriskt med hög verkningsgrad och lågt underhåll. ABB arbetar även med elsystemet och distributionen ombord med ställverk som integreras med kraftgenerering och ser till att jobba upp verkningsgraden ombord. Med bara digitalisering och bra integration ombord finns så finns potential att spara upp till 10-20 procent gällande elanvändningen. Det jag ser inom sjöfarten är att det är dåligt integrerat idag och då försvinner verkningsgraden. Ska man ha el ombord behövs el till kajen och det är mycket hamnoperationer som ställs om. Norvik är den första hamnen i Sverige som har helt automatiserat containerhantering, vilket blir mer energieffektivt. Ofta är ett hinder från politiken offentlig upphandling och att man måste hålla ett avstånd till leverantörerna. Man behöver samarbeta bättre, säger Jörgen Karlsson, Sverigechef för ABB.

Rederiet Viking Line har rötter från Åland och cirka 2500 anställda. Bland annat arbetar man med att förnya flottan, men ett stort hinder är bristen på tillgång till alternativa bränslen.

– Efter pandemin har vi sålt tre fartyg och det nyaste fartyget är Viking Glory som kom för två år sedan och innan dess Viking Grace som var första passagerarfartyget i sin storleksklass att köra på LNG. Vårt nyaste tillskott i flottan är Birka Gotland. En sak vi gör är att förnya flottan och också på tekniska sidan optimera hur man kör och forskar på nya tekniska lösningar. Som första rederi på Östersjön erbjuder vi kunder biobränsle och avgifterna varierar beroende på vilken linje man väljer. Även fraktkunderna är inkluderade i detta och det finns ett intresse att kunna använda biogas. Vi säljer också gröna grupp- och konferensresor. En annan verksamhet vi gör är att vi är med i två gröna korridorer. Arbetet har inletts nyligen och hamnarna är också med. Vår utmaning är alla regelverk som har fallit på plats och alla kostnader som tillkommit, utsläppsrättigheter och allt som ingår i Fit for 55. Vi är glada att vi kan köra med alternativa bränslen men vårt problem är att det inte finns att tillgå i tillräckliga mängder. Man blir besviken då vi inte kan göra något förrän tillgången blir större. Vi pratar mycket om hybriddrift, men vi är också med i ett projekt där man undersöker elfartyg på en kortare rutt. Man behöver säkerställa sjöfartens konkurrenskraft överlag. Vi behöver även mer forsknings- och innovationsmedel och farledsavgifter får inte öka, det kommer belasta vår miljöutveckling. Vi själva måste bryta gamla strukturer och tänka på hur vi kan jobba smartare, säger Johanna Boijer-Svahnström, direktör, Extern kommunikation, hållbarhet, samhällsrelationer och land HR, Viking Line.

Terntank är ett tankrederi från Donsö som bland annat beställt fartyg med metanoldrift och segel.

– I Terntank strävar vi efter att driva på omställningen genom ny teknik och minimera utsläppen hur vi opererar våra fartyg. Vi tog först fyra fartyg som minskade med 38 procent och detta genom ny design, ny teknik och byte av bränsle. Några år senare tog vi två fartyg till som vi utvecklade och adderade batterier och landström. Nu har vi fyra fartyg i order som kommer år 2027 och där kommer vi minska utsläppen med ytterligare 10 procent och där har vi bytt från LNG till metanoldrift och vi har även satt på segel. Vi behöver hjälpas åt och vi behöver få tillgång till landström, bio- och e-bränslen och det som är viktigast är att priset är rätt, att just-in-time appliceras i fler hamnar och att gröna korridorer utökas, säger Annika Kristensson, Terntank.

Färjerederiet, som är en del av Trafikverket, ansvarar idag för cirka 70 vägfärjor och har cirka 800 anställda. En stor del av arbetet med grön omställning handlar om elektrifiering.

– Vi har en vision för år 2045 och hur vi ska nå klimatneutralitet och egentligen är det ganska enkelt, det är bara att tanka HVO så är det klart. För oss är det dock elektrifiering och batterier men ibland också elkabel som kommer att bli lösningen. Den bästa energin är den vi inte använder och det gör att vår färdplan mot klimatneutralitet också innehåller en stor del av automatisering. När vi till exempel kommer till vårt färjeläge och ligger där vi ligger så ligger man visst antal minuter och trycker mot kajen och då går det åt cirka 15–20 procent av hela energiförbrukningen. Har man i stället sugproppar som håller fast båten och motorn kan stängas av så sparar man direkt 25 procent- Även automatiserade körvägar är en stor och viktig del. Det vi behöver är långsiktiga spelregler. Det jag skulle önska från politikerna är att man ställer frågan om vad man gör för att snabba på tillståndsprocesser. Statlig upphandling är också svårt och då blir det svårt att hitta de innovativa lösningarna, säger Erik Froste, rederichef på Färjerederiet.

Riksdagsledamöterna Johanna Hornberger (M), Sofia Skönnbrink (S) och Emma Nohrén (MP), alla ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet, menade att mer behöver göras för att uppnå klimat- och miljömålen.

– Inom sjöfarten händer det saker hela tiden och man är i framkant. Ibland blir jag ledsen över att vi inte hänger med och jag hoppas att vi här ska kunna arbeta vidare snarare än att säga att här har inget hänt. Upphandlingslagstiftning har vi mycket gemensamt med EU och då blir det konstigt om vi har ytterligare pålagor och där måste vi borra i vad som faktiskt finns. Det finns många olika delar och mångfalden visar att man inte kan låsa in sig i något utan man behöver flera olika delar. Ska man elektrifiera detta och även långa sträckor så har vi inte elen idag och då måste vi få till tillståndsprocesser och vindsnurror och solkraft för det går fortast. Det är viktigt att även titta på att bygga bort buller och sådana delar. Många diskussioner handlar om klimat och jag är glad att vi här pratar även om miljö. Vi måste ha långsiktiga spelregler. Vi måste också se till att vi har kablar och kommuner med anslutningsmöjligheter. Sedan finns andra delar som tonnageskatt och man bör ha samma regler som man kan se över. Jag tror att ju bättre och långsiktigare regler som vi kan åstadkomma så skulle vi kunna öka vår konkurrenskraft. Beroende på fart går det också åt olika mycket bränsle och om man kan tänka sig att vissa transporter tog längre tid skulle man kunna få ner utsläppen, säger Emma Nohrén (MP).

– Om det är något jag hört så efterfrågar man långsiktig färdplan framåt. Gällande vindkraft och energiproduktionen måste man se till att det finns vindkraftparker och den maritima näringen kan bli en stor tillgång till havsbaserad vindkraft. Sjötransporter avlastar även vägtransporter och tunga transporter och bidrar till det sättet till grön omställning. Jag tar med mig om bristande tillgång och att priset är för högt och det måste vi titta mer på, säger Sofia Skönnbrink (S).

– Jag måste säga att sjöfarten ger stora möjligheter och per ton är det mest effektiva att transportera varor. Man måste titta på laddinfrastruktur och man behöver mer el och där vill vi jobba hårt och kraftigt för kärnkraft. Det finns också tankar kring biodrivmedel och hur ska man få till mer biodrivmedel och klara av att leverera det till sjöfarten. Vi tror att man behöver också se på mer och vi utesluter inte vätgastillverkning. Branschen själva ska bestämma hur omställningen ska bli möjlig men vi ska ha nära samarbete för att se till att möjligheterna finns. På EU-nivå är det viktigt att man sätter gränsvärden som inte begränsar gällande tekniken och vi får inte låsa in oss på något. Nu har ministern remitterat ett förbud mot skrubbning, säger Johanna Hornberger (M).

När ledamöterna fick välja tre åtgärder som krävs för att nå miljö- och klimatmålen kom flera förslag fram.

– Vi måste öka elproduktionen och det snabbt och då ser jag att vindkraft på land och till havs är viktigt. Vi måste se till att öka kustsjöfarten och ändra tonnageskatt för att få lönsamhet och för att nå miljö- och klimatmål måste vi sätta bra mål som är tillräckligt skarpa för att uppnå våra mål men som också är möjliga att nå, säger Emma Nohrén (MP).

– Möjligheten till fossilfria alternativ gällande bränslen är viktigt, även övergången till fossilfria energislag och utbyggnad och förenkling av processer och förenkling av olika typer av lagstiftning. Vi är också oroade över havsmiljön i Östersjön och där måste man gå fram med ett Östersjöpaket där man bland annat pratar om en återhämtningspaus gällande bland annat sill och strömming, men även skrubbningen är viktig, säger Sofia Skönnbrink (S).

– Jag vill se att man bygger ut laddinfrastrukturen och även tankinfrastruktur för att göra det möjligt för branschen att ställa om och även en ökad elproduktion och energiproduktion och där vill vi jobba lika hårt för att utveckla kärnkraften, säger Johanna Hornberger (M).