Den 23 oktober arrangerades seminariet Framtidens Kompetens, där Transportföretagen bjöd in aktörer från hela transportsektorn för att diskutera branschens framtida kompetensbehov. Seminariet tog upp den ökande efterfrågan på utbildad arbetskraft i en tid av förändring och teknologiska framsteg, särskilt med hänsyn till den gröna omställningen och digitaliseringen.

Föreläsare från både arbetsmarknaden och utbildningssektorn belyste utmaningar kring rekrytering och hur branschen kan utveckla attraktiva utbildningsvägar. En central fråga är hur företagen kan möta behovet av fler kvalificerade arbetare samtidigt som de anpassar sig till den snabbt föränderliga marknaden. Bristen på utbildad personal inom transportsektorn är redan nu ett påtagligt problem och flera av talarna vittnade om att behovet av lösningar är akut.

– Cirka 2-3 decennier kan vi kanske överblicka över vad som kommer att ske och energiomställningen är en stor del. Rekryteringsbehovet på sikt är stort och det är två saker jag ser framför mig, behovet är stort på grund av generationsväxling och vi har kanske kommit igång sent med att förstår hur det ser ut och också på grund av pandemin. De kompetenser vi behöver skiljer sig på grund av ett teknikskifte på grund av energianvändningen och vi går mycket mot elektrifiering och samtidigt pågår en digitalisering och automatisering ombord. I bredare perspektiv behöver vi även kommunikation och ledarskap, säger Björn Blomqvist, VD, Rederi AB Eckerö.

Linda Stenström berättade bland annat om sjöfartscollege.

– Vi har sju sjöfartsgymnasier i Sverige och samtliga har sagt att man vill vara med på Sjöfartscollege så nästa vecka går vi live. Det vi ska försöka göra nu är att se alla sju gymnasier att inte se sig som konkurrenter. Man ska bli certifierad och det kommer att bli en utmaning att göra tillsammans. På universitetet har vi universitetsutbildningar på Chalmers och Linnéuniversitetet. Hittills har vi kunnat konstatera att det finns tydliga önskemål om vad sjöfartsgymnasierna vill ha. Man saknar exempelvis undervisningsmaterial och om vi kan samsynka det och få likvärdig utbildning så är det en stor grej, säger Linda Stenström, Sjöfartscollege.

Under seminariet presenterades även konkreta initiativ och modeller för hur samarbete mellan olika aktörer kan bidra till att lösa kompetensbristen. Det kan handla om att skapa fler lärlingsplatser, utveckla företagsanpassade utbildningsprogram och stärka samarbetet mellan skola och arbetsgivare.

– Det är viktigt att hitta ett vinna-vinna-koncept i samverkan mellan näringsliv och skola, säger Christian Eklund, rektor, Edströmska gymnasiet.

 – Man kan vinna mycket med samverkan med skolan. Man kan vara med och påverka utbildningskvalitet, forma framtidens medarbetare, rekrytera rätt kompetens, förbättra arbetsklimatet, stärka varumärket och få nya idéer. Det är viktigt att arbeta långsiktigt och arbeta med gemensamma mål och värdegrund säger Dan Håkansson, rektor, Kristinehedsgymnasiet.

Kristoffer Nilsson presenterade om hur man får fler elever att välja en yrkesutbildning.

– Vår erfarenhet är att i högstadiet har man mindre fokus på skola och arbetslivsfrågor trots att elever ska erbjudas prao. Unga påverkas av det de ser. Dels behöver man tänka på hur man skapar intresse för yrken i ung ålder och sedan skapa en attraktiv bransch. För att skapa intresse så är studie- och yrkesvägledning hela skolans den som har uppdrag från förskola till gymnasieutbildning för dessa frågor. Vi har även praoplatser och detta är den första riktiga möjligheten att göra reklam för sin bransch och yrkesområde. Sedan kan även studiebesök vara något som öppnar upp en bransch. Delen om kvalitativa och attraktiva yrkesutbildningar inom samverkan är en annan viktig del. En utmaning i denna del är att få tillräckligt med behöriga yrkeslärare och rekrytera yrkeslärare, Kristoffer Nilsson, Undervisningsråd, Skolverket.