Den 20 mars samlades forskare, branschrepresentanter och beslutsfattare på Pascal, Lindholmen Conference Centre i Göteborg för årets upplaga av Hållbar sjöfarts årskonferens som arrangeras av Maritimt Forums medlem Lighthouse. Dagen bjöd på inspirerande föredrag, insiktsfulla presentationer och livliga diskussioner om framtidens hållbara sjöfart. Konferensen inleddes av dagens moderatorer Åsa Burman från Lighthouse och Charlott Andersson från Trafikverket, som hälsade deltagarna välkomna.

– Ungefär år 2018 konstaterade Trafikverket att man vill öka satsningarna och då tog vi ett nytt grepp och upphandlade programmet. Ofta söker man bidrag för forskning men här har vi upphandlat program för att skapa en långsiktighet. Vi hade en utvärdering efter fem år och efter utvärderingen så utökade vi programmet. Det är resultaten som är det viktiga och vi vill att programmet ska uppmuntra till delaktighet för många inom rederiklustret. Varje år har vi skickat ut en årsrapport och 178 aktörer har hittills varit med i projekten på något sätt. I år har vi redan intecknat medlen som finns tillgängliga, säger Charlott Andersson portföljledare för sjöfartsområdet på Trafikverket.

Teknik och hållbarhet i fokus

Därefter tog forskare från RISE, Chalmers, DNV, IVL och Uppsala universitetscenen för att presentera de senaste forskningsrönen inom maskininlärning, digitalisering, batterisäkerhet, vätgas, undervattensbuller och antifouling.

– Det är viktigt att vi har prediktioner för sjöfarten. Ibland är det scenarier som är för farliga att göra med riktiga fartyg så därför behövs prediktionsmodeller. Det är också en kostnadsaspekt. Det finns två prediktionsmodeller, en som heter digital twin och en som heter circular prototype, säger Martin Alexandersson, doktorand på Chalmers och RISE som presenterar sin avhandling på temat den 4 april.

Ett annat projekt undersöker användning av vätgas.

– Vi undersöker om det är en bra idé att blanda lågkoldioxid-vätgas med naturgas för att minska CO2-utsläppen, säger Ali Hedayati från IVL.

Mikael Johansson från DNV presenterade om ett projekt med fokus på digitalisering.

– Bakgrunden till projektet som sådant är att vi har pratat om hur digitalisering kan vara ett stöd och föra shipping-branschen framåt och hur det påverkar dag-till-dagarbetet för dem som jobbar ombord. Det har forskats och kommit fram om hur de digitaliseringsförsök man gjort skapar mer frustration för dem som jobbar ombord än nytta. Så målet vara att samla aktörer och se vad man kan göra för att påverka och minska på frustrationen och minska på manuellt arbete som utförs på våra fartyg. Det som vi insåg ganska snabbt är att om man har möjlighet att göra på ett nytt sätt så får man andra möjligheter att samarbeta och nya affärsmodeller, säger Mikael Johansson, DNV.

Payam Kalantar, DNV, lyfte batterisäkerhet och gav flera rekommendationer.

– Rekommendationer för små EES-utrymmen är att använda kombinerade metoder, designa för evakueringstid, genomföra rigorösa tester, anpassa lösningar för trånga utrymmen, använda brandsläckning för att förhindra spridning, specificera krav på flödeshastighet och tryck och säkerställa jämn vattenspridning, säger Payam Kalantar, konsult på DNV.

Björn Samuelsson från Uppsala universitet presenterade forskning kring förnybara bränslen och energibehov

– Denna studie syftar till att underlätta övergången till fossilfria bränslen genom att kartlägga behov av bränsle och därtill kopplad infrastruktur, säger Björn Samuelsson från Uppsala Universitet.

Branschens behov och framtida forskning

Efter lunch hölls spaningar av Sjöfartsverkets VD Erik Eklund och Mikael Johansson på DNV. De belyste behovet av fortsatt forskning och innovation inom sjöfarten, särskilt med tanke på den gröna omställningen och EU:s kommande klimatkrav.

– Vi har högre kostnader än intäkter och därför måste vi göra någonting. Hållbar sjöfart – har vi något avtryck i vår myndighet? Ja, vi har många fartyg i vår flotta. Tar man bort isbrytningen så är lotsningen dominant och där har vi cirka 70 fartyg idag. Snittålder är cirka 30 år så vi har inte hängt med i utvecklingen men där finns stor potential att jobba vidare. Vi har jobbat i ett projekt som kallas fossilfri flotta. Det jag tycker är positivt är att det varit action här och nu och i den situation vi är i nu är det vi behöver jobba med. Forskning på lång sikt kommer vi lämna över till andra. Det finns tre olika perspektiv, det operationella, bränslesnåla båtar och förnya flottan. Vi har bland annat nytt spolsystem på Oden som beräknas spara 958 ton CO2 per år. Fartygen är gamla och vi måste byta ut dem. Batterier går under vissa förutsättningar när det är kortare delar. Vi ska ta leverans av en lotsbåt som sparar 5 % av vår totala CO2utsläpp då vi stoppar in den där det körs mycket och totalt ska vi kunna räkna hem kostnaden på lång sikt. För isbrytningen så blir den metanol-ready och större batteripack. Sjöfartsbranschens behov av FOI som vi inte kommer att tillgodose från verkets sida är exempelvis undervattensbuller, fossilfria transporter, fartygsdesign och policylab. . Vi kommer inte leda arbetet med lösningar för framtidens bränsle, cybersäkerhet, informationsdelning mellan aktörer och framtiden farleder. Det vi kommer göra är att kraftsamla kring AI, S-100, navigationsassistans från land, produktutveckling där marknaden är liten (utveckling inom lotsning, farledsteknik, inom sjö- och flygräddning), tillämpad småskalig FoI kring vintersjöfart, exempelvis regler kring isklass med TS och hur isförhållanden påverkas kring vindkraftsparker. Vi kommer inte kliva ur alla projekt hur som helst. De projekt som slutar inom rimlig tid kör vi på. I projektet navigationsstöd till land kör vi skarpt i år och vi ska försöka se lösningar och börja tillämpa detta någonstans. Sjöfartsverket mår inte bra av att bara få kortsiktiga pengar utan man behöver långsiktiga medel, säger Erik Eklund.

Eftermiddagen ägnades åt fler forskningsprojekt, inklusive hållbar skrovunderhållning och metoder för att minska fartygsbuller.

– Undervattensbuller går tillbaka under 15 år då det började bubbla som en miljöindikator men det var först nyligen som EU kom med första regelverket kring detta, säger Rickard Bensow från Chalmers.

Konferensen avslutades med en presentation av nya forskningsprojekt för 2025 och en sammanfattning av dagen.

– Vi har ett gäng projekt som startat under 2024 och 2025. Vi har 10 förstudier. Varje projekt kommer läggas ut på hemsidan. Sedan har vi ett antal nya forskningsprojekt. Ett om vätgas, ett om vindassisterade fartyg, hamnar och hur man kan ta hand om fartygsgenererat avlopp och sjöfartens externa kostnader och även ett om omställning till fossilfria dörr-till dörr transporter. Sedan har vi fyra innovationsprojekt. Tillgängliga medel i sjöfartsprogrammet är för år 2025 är 3,5 MSEK, ca 9 MSEK 2026, 2027 11 MSEK och 2028 15 MSEK. Utförande parter som föreslås finansieras med mer än 100 000 kr ska vara medlemmar i Lighthouse. Tidplanen är att 7 april är sista dag för inlämning av projektförslag per mail. 26 maj är återkoppling och 23 juni ska man komma in med komplett beskrivning och sedan kommer information om vilka som kan genomföras. Det finns en mall för förslag och mer information på vår hemsida, säger Åsa Burman.