Maritime Meet arrangerades på Öckerö den 6 maj av Öckerö kommun och Öckerö företag. Åsa Burman, moderator och verksamhetschef på Lighthouse, modererade under seminariet. Dagen var uppdelad i tre temablock: Forskning och innovation, Myndigheter och regelverk, samt Kompetensförsörjning.

Forskning och innovation – teknik i framkant

Förmiddagspasset satte fokus på ny teknik och utveckling inom marinteknik och framdrivningssystem. Magnus Wikander från RISE talade om hur forskningen banar väg för hållbara lösningar.

– Vi jobbar mest med nybyggnationer och där är det enklare att arbeta med energieffektivisering. Energieffektivisering beror på vilka lösningar man ska välja. Det som funkar för deep-sea shipping funkar inte för en vägfärja. Vägvalen beror på vad man ska ha det till och vad för jobb man ska göra. Det finns ingen enkel lösning utan man måste kombinera flera olika. Seglande handelsfartyg är ett intressant alternativ och flera rederier ser det som alternativ. Svårigheten här är logistikmönstret. Det är en bra väg att gå att använda vind och förnyelsebart bränsle tillsammans., säger Magnus Wikander.

Joel Edman, Global Aftersales Manager på Berg Propulsion, beskrev bland annat vilka regler och lagar som sjöfarten behöver förhålla sig till och utvecklingen för energieffektiva propellerlösningar.

Johan Marcusson, Managing Director på Mets Technologies, visade hur nya system kan integreras för att minska miljöpåverkan.

Regelverkens roll i omställningen

Henrik Pahlm och Erland Lettevall från Transportstyrelsen gav en inblick i Transportstyrelsens arbete kopplat till klimatomställningen.

– Vi har ett åtagande att ha hamnstatskontroll och flaggstatstillsyn. Den nationella sjöfarten och det nationella regelverket för mindre tonnage är målbaserat. Under våren skedde ett möte i London, MEPC, där man tog principbeslut för klimatpaket för sjöfarten och det hör kommer förhoppningsvis fastställas i oktober och bli verklighet. Jag tror att vår sjöfart kommer gynnas av detta. Det handlar om drivkrafter för att byta drivmedel, man får betala om man ligger över målen. Det ges incitament för att överprestera och det kommer att vara en fond som delas ut till bränsleomställning och grön omställning. Skrovrengöring gör mycket även för energieffektivisering och HullMaster är ett verktyg som kan användas för att optimera skorvrengöringen och minska energiförbrukningen, säger Henrik Pahlm.

– Undervattensbuller är också en del av den gröna omställningen och det är en påverkansfaktor som främst består av mänskliga aktiviteterna. Det vi jobbar med är att ta fram riktlinjer och regler inom EU, Helcom och Ospar. Det finn några projekt som jobbar med buller, exempelvis DEMASK, som tar fram bullerminskade åtgärder, Incite Shipping Project, som ger åtgärder för individuella fartyg och ekonomiska incitament samt ett projekt inom Transportstyrelsen om fartygskonstruktion och körsätt. Inom IMO har vi en underkommitté som jobbar med konstruktion och miljöskydd. Vi har också riktlinje för fartygspåväxt inom IMO, säger Erland Lettevall.

Robert Ericson från DNV presenterade bland annat om de regler som sjöfarten står inför.

– DNV är en norsk stiftelse med över 15 000 anställda i över 100 länder. Det som är nytt gällande kommande regelverk är att CII har varit viktigt men i kronor och ören har det varit tandlöst. MEPC har nu hanterat detta och det blir en kostnad och hävarm på den biten. EU ETS är en vidarearbetning på MRV och det har blivit en kostnad på Green House Gas och då inkluderas metanslipen och kvävedioxiden. Det är en komplex bild som våra redare står inför och bör ha koll på. Allt detta ska även verifieras, rapporteras och sedan betalas, säger Robert Ericson.

Rederinäringens röst fördes fram av Benjamin Fhager och Jonas Backman från Sirius Rederi.

– Idag har vi cirka 80 fartyg i svenska handelsflottan och kontrollerar cirka 400 fartyg från Sverige. I Paris MoU vita lista är det en hårsmån att vi får vara med för att vi har så få fartyg i Sverige. Sverige har kunskap men vi har ingen handelsflotta. Hur ska vi kunna rekrytera om vi inte har några fartyg? Sirius sitter med nybeställning av sju fartyg, vi har inte bestämt vilken flagg vi ska ha. Det är för lätt idag att bedriva sjöfart i ett annat land och vi måste lyfta den frågan. Vi måste ha en svensk handelsflotta, säger Jonas Backman.

– Sirius Shipping kör cirka 2500 anlöp och cirka 1000 resor per år. År 2009 hade vi 24 olika laster i våra tankar där merparten var fossilt. Idag är det cirka 50 olika laster. Vi körde 11 procent biobränsle år 2017, idag kör vi 50 procent biobränslen i våra tankar och vi ser att framtiden ser grön ut och vi ser att våra kunder satsar. Vår resa att uppnå nettonuollutsläpp noll är att vi har energieffektiviseringstänk och goda arbetsförhållande ombord och vi ska vara förbereda för olika bränslen. Tack vare Klimatklivet kunde vi ha batterier och landström på ett fartyg, men nu kan vi inte göra det på resten då man inte får göra en beställning innan man söker bidraget – så det är ett moment 22, säger Benjamin Fagher.

Jonas Carlsson från SSRS berättade därefter om nybyggnation av moderna räddningsbåtar och vikten av sjösäkerhet.

Kompetens för en ny tid

Efter eftermiddagens fika låg fokus på kompetensförsörjning – en av de mest akuta frågorna för sjöfartsnäringen.

Niklas Holmgren från Öckerö Maritima Center och Stefan Carmesund från Öckerö gymnasieskola informerade om ÖMC verksamhet. Årligen utbildar ÖMC cirka 150 10-12-åringar på sommarläger, 50 13-15 åringar, 18 marinteknikelever, 72 elever inom maskin/däck, 25 elever på yrkesvux för däck och maskin samt 35 00 kursdeltagare som är kundanpassade.

Johan Hartler från Svensk Sjöfart pratade bland annat om behovet av fler sjökaptensstudenter.

– Via Lighthouse behovsstudie så tittade vi på befälsutmaningen och för att ersätta dagens personal utifrån det tonnage som finns idag krävs att 100 personer tar sjökaptensexamen i Sverige varje år. Idag har vi haft ett produktionsunderskott i utbildningssystemet sedan år 2016. Vi ser att det finns tre viktiga kugghjul för att lösa eller mildra utmaningen fram till år 2030 och det största kugghjulet handlar om återaktivering, det kan inte vara upp till individen att lägga 300 000 SEK för att få tillbaka sina behörigheter, säger Johan Hartler.

Riksdagsledamoten Johanna Rantsi (M) avslutade blocket med ett politiskt perspektiv på kompetensförsörjning och sjöfartens framtid i Sverige.

– Vår politiska vision är fler svenskflaggade fartyg, mer svenskt sjöfolk och en konkurrenskraftig och klimatsmart sjöfart, säger Johanna Rantsi.