EU:s klimatregler,  geopolitisk utveckling och den fria rörligheten till sjöss stod i centrum när Sveriges Skeppsmäklare samlade branschen för årets Sjöentusiastdag 22 oktober. Under eftermiddagen fick deltagarna ta del av analyser från rederier, myndigheter, industri och experter som belyste de stora förändringar som påverkar sjöfarten just nu.

EU ETS – hjälpa eller stjälpa?

Inledningsvis gav skeppsmäklaren Max Wilhelmsen Thörn från Brax Shipping en överblick över EU ETS,  FuelEU Maritime och CII. Även om regelverken är på plats återstår flera viktiga frågor kring framtida utformning, rapportering och ansvarsfördelning längs transportkedjan. Max konstaterade att efterlevnaden är hög men att det det är svårt att fullt ut mäta effekterna av regelverken när marknaden samtidigt påverkas av geopolitiska händelser och förändrade handelsmönster.

Så slår det mot sjöfarten

Carl Johan von Sydow från Bunker One och Anna Ledin från Maersk beskrev hur klimatregelverken blivit en naturlig del av affären. Samtidigt betonades att sjöfarten fortfarande befinner sig i ett tidigt skede av den gröna omställningen. Maersk lyfte fram att de nya reglerna hittills fått mindre genomslag än många förväntat sig, eftersom andra omvärldshändelser påverkat transportmarknaden betydligt mer. Bunker One betonade vikten av att konkurrensen inom Europa inte  blir snedvriden pågrund av olika tolkningar av lagstiftningen Regelverken ska ses  som ett viktigt verktyg för att påskynda omställningen till  alternativa bränslen och skapa drivkrafter för omställning i hela värdekedjan.

”Försök inte skicka räkningen till oss i industrin”

Från industrins perspektiv uttrycktes oro för att ökade sjöfartskostnader riskerar att försämra konkurrenskraften för svensk skogs-, stål- och basindustri. Elin Swedlund från Skogsindustrierna och Johan Dufva från Näringslivets Transportråd pekade på att exportberoende svenska företag redan har ett geografiskt transporthandikapp. När kostnader från EU ETS, FuelEU och andra avgifter adderas riskerar de att få större genomslag i Östersjötrafiken än på många andra marknader. Samtidigt betonades behovet av att Sverige fortsätter driva dessa frågor aktivt i de pågående EU-förhandlingarna.

Omvärlden nu och sen – hur förbereder sig sjöfarten?

Vad har vi lärt oss av de senaste årens kriser?

Andrea Jällbrink från Setterwalls konstaterade att världen visserligen alltid varit volatil, men att oförutsägbarheten nu nått nya nivåer. Små händelser kan snabbt få globala konsekvenser.

Samtidigt pekade hon på flera positiva utvecklingar för den svenska sjöfartsnäringen. Inflaggningen till Sverige ökar, investeringar flyttas närmare de nordiska marknaderna och frågor kring försvar, säkerhet och resiliens skapar nya samarbeten mellan offentlig och privat sektor. Andreas budskap var tydligt: stärk det som fungerar och fokusera på det som går att påverka.

EU:s nya tullsystem

Bodil Taylor från Tullverket presenterade den största tullreformen sedan 1968. Målet är att skapa mer enhetliga regler, minska den administrativa bördan och samtidigt stärka kontrollen över internationella handelsflöden. Beredskapsfrågorna står också i fokus. Tullverket ser utrikeshandeln som en central del av Sveriges försörjningsförmåga, där näringsliv och myndigheter behöver samarbeta tätare för att hantera både kriser och organiserad brottslighet.

Prognoser för världsekonomin och sjöfarten

Torbjörn Rydbergh från Marine Benchmark gav en omvärldsbild av en marknad som till stor del lämnat de traditionella konjunkturmönstren bakom sig. Geopolitiska kriser, sanktioner och konflikter skapar idag större påverkan än klassiska faktorer som utbud och efterfrågan.

Samtidigt visade Torbjörn hur digitala analysverktyg och digitala tvillingar används för att följa fartygsrörelser, risker och sanktionerade fartyg världen över. Ett särskilt fokus låg på den växande skuggflottan och behovet av bättre riskhantering.

Freedom of Navigation – snart ett minne blott?

Havets frihet ur ett historiskt perspektiv

Havsrättsjuristen Marie Jacobsson tog deltagarna genom utvecklingen av principen om havets frihet, från 1600-talets sjöfartsnationer fram till dagens internationella havsrätt genom UNCLOS och IMO:s regelverk. Marie lyfte komplexiteten av hybridhot, ut ett folkrättsligt perspektiv, där man är mitt emellan fredstida lagstiftning och krigslagstiftning.

Hormuzsundet och en ny säkerhetsverklighet

Daniel Edvall från Stena Bulk beskrev konsekvenserna av den försämrade säkerhetssituationen i Hormuzsundet och andra strategiska farvatten. Närmare en tredjedel av världens oljeexport passerar området, vilket gör säkerhetsläget avgörande för världsekonomin. För många rederier har fokus nu flyttats från kommersiell och operationell optimering till riskminimering och säkerhet, vilket påverkar både rutter, kostnader och planering.

Skuggflottan i Östersjön

Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen redogjorde för de nya utmaningarna kopplade till sanktionerade fartyg och den så kallade skuggflottan. Diskussionen handlade bland annat om hur fartyg identifieras och kontrolleras, vilka juridiska möjligheter myndigheterna har samt hur samverkan mellan myndigheter och näringsliv behöver stärkas. Flera talare betonade att det krävs bättre informationsutbyte för att göra det svårare för oseriösa aktörer att verka i regionen.

Är den fria rörligheten på havet hotad?

I det efterföljande panelsamtalet konstaterades att säkerhet numera är en avgörande faktor i många operativa beslut. Geopolitiska konflikter, sanktioner och ökade risker har förändrat förutsättningarna för internationell sjöfart. Trots utmaningarna präglades diskussionen av framtidstro. Europas handelsmönster förändras, nya energiflöden växer fram och sjöfarten förväntas bli ännu mer flexibel under de kommande åren.

Sjöfartspolitik och EU

Europaparlamentarikern Karin Karlsbro (L) gav en bild av EU:s arbete i en tid präglad av krig, säkerhetsfrågor och ökade spänningar i omvärlden. Hon betonade att sjöfartens betydelse ofta underskattas i den politiska debatten, trots att den är avgörande för både Europas konkurrenskraft och försörjningsförmåga.

Ett av hennes viktigaste budskap var vikten av att branschen deltar tidigt i EU:s beslutsprocesser och bygger långsiktiga relationer med beslutsfattare för att påverka framtidens regelverk.

Sjöfarten i ett nytt geopolitiskt landskap

En röd tråd genom hela dagen var att sjöfarten påverkas klimatpolitik, säkerhetspolitik, handel, tullfrågor och geopolitik och att dessa områden numera är tätt sammanflätade. Samtidigt var budskapet från många talare att sjöfarten gång på gång visat en stark förmåga att anpassa sig till förändrade förutsättningar.

Förmågan att kombinera konkurrenskraft, säkerhet och grön omställning kommer att vara avgörande för branschens utveckling under de kommande åren.