Under Riksdagens Maritima nätverks träff besöktes Tallink Silja och under ett seminarium diskuterades frågan om havsplanering och havsbaserad vindkraft. Johanna Rantsi (M) och Mattias Ottosson (S) leder nätverk som arrangeras i samverkan med Maritimt Forum.
Hans Friberg inledde seminariet med att berätta om Tallink Siljas verksamhet.
– Vatten är det som förenar, inte det som skiljer oss, och det är vattnet som gör att vi kan transportera saker. Utan sjöfarten stannar samhället, säger Hans Friberg. Tallink Silja är egentligen en estnisk koncern med båtar flaggade i Estland, Lettland och Litauen. Idag har vi en stor trafik mellan Sverige och Finland och vi har en svensk del i Tallink grupp. Drygt 500 personer sysselsätts ombord och 80 personer iland. En stor del av vår verksamhet är lasten och det är en viktig bit för den svenska ekonomin och för att vi ska kunna handla mellan våra länder. Vi har en tonnageskatt som är bra men som skulle behöva justeras. Även nettomodellen är bra men inte att det är en procent som tagits. Vi har även en bra kontakt med våra svenska fackföreningar. Men, vi vill få samma förutsättningar som alla grannländer. Det behöver inte ens vara bättre, men samma villkor är viktigt. Finland har exempelvis sänkt sina farledsavgifter med 50 procent. NIS-direktivet blir mer komplicerat i Sverige än i övriga länder. Det senaste är förslaget om utskänkningstillstånd på fartyg, det finns inte i våra grannländer, säger Hans Friberg från Tallink Silja.
Henrik Johansson från Tallink Silja berättade om rederiets hållbarhetsarbete.
– Sedan 2008 har vi minskat våra koldioxidutsläpp med 51 procent och målet är att minska med 2 procent årligen. Vi har två LNG-fartyg och det är bra och minskar koldioxidutsläppen kraftigt och vi ser på alternativ framöver. Vi har även bytt propellerblad och nyss bytt bottenfärg som gör mindre vattenmotstånd, vilket minskar bränslekonsumtionen. Vi har även bytt propellerhub som gör att man får ner bränsleförbrukningen och på sikt kommer lösningarna inte räcka till men vi försöker vara innovativa på de små lösningarna. Det finns även andra saker som regelbunden skrovrengöring, optimering för bränsleeffektiv körning, landström under hamnanlöp och effektivisering av hamnanlöp som minskar utsläppen. Utmaningar finns även, bland annat gällande vilken framdrift man ska ha, vilka bränslen man ska ha, vilka alternativ som är långsiktiga och infrastrukturen iland. Framöver måste det finns tillgång på gröna bränslen, en långsiktighet, infrastruktur och forskning, säger Henrik Johansson, port and environment manager på Tallink Silja.
Jessica Hjerpe Olausson, RISE, presenterade kring havsplanering och havsbaserad vindkraft.
– När vi näringsutvecklar bör vi se att Sveriges gränser inte stannar vid land. Gällande havsbaserad vindkraft har vi funderat på vilka rutter som får störst påverkan och hur kommer det att få för påverkan och dyrare transporter. Det finns ingen bra helhetsbild idag och framöver är det viktigt med samexistens, säger Jessica Hjerpe Olausson, senior projektledare på RISE.
Northern Offshore services är ett rederi som bland annat arbetar med transportera delar och personal till vindkraftparker.
– Vi jobbar med utgångspunkt i Göteborg och har 65 fartyg och är idag det största CVT-bolaget i världen. Vi har 284 fastanställda i EU och 13 anställda i USA. Antalet svenskar är 197 stycken och 55 personer arbetar iland. Alla våra båtar är hybridfartyg och vi bygger just nu tre fartyg i USA och sex fartyg i Indonesien. Vår nya båt är att förberedd för att kunna ladda till havs från vindkraftverken. Framöver bör man titta på vad andra länder gör, till exempelvis Danmark; de problem vi har i Sverige har andra länder redan löst. I andra länder arbetar man med fisket och samarbetar kring dessa frågor. Till slut var fiskarna nöjda då det blev nya rev och mer fisk. Ett varv på propellern från nya vindkraftverk kan ge el till två hushåll i två dagar, säger Martin Landström.
Jörgen Lorén från Stena Line presenterade hur handelssjöfarten påverkas och påverkar havsbaserad vindkraft.
– Vi samverkar i Svensk Sjöfart där vi har olika typer av sjösäkerhet och förutsättningar som utbildning. Vi har under många år samverkat med vindkraftsparker. Samverkan man så finns det förutsättningar för att vindkraftsparker ska kunna samexistera. Några delar som är viktiga är säkerhetsavståndet för fartyg. Även samverkan mellan länder är viktigt, säger Jörgen Loren, Stena Line.
Björn Boström från Ystad Hamn presenterade om hamnens verksamhet och hur hamnen ser på frågan om havsbaserad vindkraft.
– Ystad Hamn är en av två järnvägshamnar i Sverige. Hamnen har sju färjelägen och två passagerarterminaler. Vi behöver mer ström till samhället och hamnarna behöver mer. I Ystad Hamn har vi landström sedan 2012 men det kräver också att någon kan leverera ström till oss. Vi kommer även behöva ladda fartyg med el. Vindkraftsparker till havs är en tillfällig lösning och under dessa 25-30 år kommer vi hitta andra lösningar vilket ställer krav att man också kan ta bort vindkraftparkerna Men det är intressant för hamnarna, en del satsar på att bli konstruktionshamn och en del tittar på att vara servicehamn för vindkraften, säger Björn Boström, vd, Ystad Hamn Logistik.