Den 26 september 2024 firades Världssjöfartens dag i Sverige, ett årligt evenemang initierat av FN:sjöfartsorganisation IMO, med årets tema ”Navigating the future: safety first!” Årets arrangemang, organiserat av Maritimt Forum, samlade branschens främsta experter från näringslivet, akademin, myndigheter och politiken för att diskutera säkerhets- och hållbarhetsfrågor inom sjöfarten.

Dagen inleddes av Carolina Kihlström, verksamhetschef på Maritimt Forum och dagens moderator, som underströk vikten av att tillsammans arbeta mot en säker och hållbar framtid för sjöfarten. Hon betonade att dagens tema är aktuellt, då det inte bara belyser de utmaningar sjöfartsindustrin står inför, utan också möjligheterna att skapa verklig förändring.

Ett starkt startskott med Andreas Carlson

Andreas Carlson (KD), Sveriges bostads- och infrastrukturminister, inledde dagen med ett insiktsfullt tal. Han betonade behovet av att prioritera sjösäkerhet i takt med att teknologiska och hållbarhetsmässiga förändringar tar form. Infrastrukturminister Andreas Carlson lyfte fram regeringens engagemang för att stödja en säker och hållbar sjöfart och uppmanade branschen att fortsätta arbeta proaktivt för att möta framtidens utmaningar. Infrastrukturministern berättade även om två nyheter, dels att ett MoU har tecknats för att få fler svenska studenter på WMU, men också att överflyttningsstöd av gods till sjöfart och järnväg träder ikraft.

– Vi har ingått ett MoU tillsammans med World Maritime University och Svensk Sjöfart med den svenska regeringen. WMU är det enda FN:organ med säte i Sverige och Sverige är stolta över den insats WMU har gjort för den internationella sjöfarten i mer än 40 år. Mer än 6000 studenter har hittills tagit examen från WMU. Vi ser en stor potential för fler svenska studenter att passera genom dörrarna på WMU och därmed höja sin kompetens och stärka sjöfarten. Det är en angelägen satsning och det finns medel i den fond som finns och jag tror att många inom svensk sjöfart är beredd att bidra till detta så att vi kan höja statusen för sjöfarten och medvetandegöra WMU och få fler svenskar att ta del av den unika kompetens som finns i WMU och Malmö. Den andra nyheten har att göra med ett beslut vi tog i morse, vi har beslutat att överflyttningsstödet av gods till sjöfart och järnväg kan träda ikraft. Det här har varit en fråga som har legat i långbänk. Jag måste erkänna, inte på grund av den svenska regeringen, men EU-kommissionen har nu godkänt stödet som gör att vi kan räkna hem investeringar för att exempelvis öka kapaciteten och effektivisera omlastningen i hamnar och terminaler och även detta är såklart ett glädjande besked och den här regeringen vill stärka svensk sjöfart, säger Andreas Carlson (KD).

IMO-tal av Jonas Bjelfvenstam

Därefter följde Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, som höll det officiella IMO-talet. Bjelfvenstam delade sina perspektiv på sjösäkerhetens framtid och betonade vikten av internationellt samarbete för att upprätthålla och stärka säkerheten inom sjöfartsindustrin. Hans tal, som följdes av sjöfartsexperter över hela världen, lyfte fram säkerhetsfrågans avgörande roll i branschens framtid.

– Sjösäkerhet är något som vi alltid ska ha fokus på och nu är det så att vi till och från behöver påminnas extra på vissa frågor. En god sjösäkerhet är en förutsättning för en välfungerad sjöfart och internationell handel och därför är sjösäkerhet kärnan i den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s arbete sedan starten efter andra världskriget 1948, säger Jonas Bjelfvenstam.

Säkerhet och digitalisering i fokus

Christina Palmén från Svensk Sjöfart talade om hur förbättrad rapportering kan skapa en säkrare arbetsmiljö till sjöss. Genom att vara proaktiv och arbeta med effektiva säkerhetssystem kan incidenter förebyggas och sjöfarten bli mer motståndskraftig inför nya utmaningar och Christina berättade bland annat om incidentrapporteringssystemet ForeSea.

– ForeSea är ett incidentrapporteringssystem för olyckor, tillbud och avvikelser som är utvecklat av den svenska sjöfartsnäringen i samarbete med svenska sjöfartsmyndigheter. ForeSea är ett verktyg för att proaktivt och konkret kunna arbeta med sjösäkerhet genom att samla in, analysera och dela information från incidentrapportering, säger Christina Palmén.

Monica Lundh, docent vid Chalmers, tog upp digitaliseringens påverkan på sjösäkerhet och besättningens arbetsmiljö. Lundh underströk vikten av fortsatt forskning kring digitaliseringens effekter på sjösäkerhet och hur supportfunktioner kan anpassas för att stödja en säker digital omställning.

– Efter ett första projekt så uttryckte medlemmarna att fortsätt med support-delen så detta är väldigt tillämpad forskning. Så varför vill vi göra detta? Jo det kommer massa prat och anekdoter och annat om digitalisering och att vi har problem så vi tänker att vi måste försöka förstå de här problemen och hur påverkar det arbetet ombord och vad får det för konsekvenser när det inte funkar, säger Monica Lundh.

Brandsäkerhet och nya energikällor

Martin Carlsson, projektledare på Stena Teknik, presenterade hur brandsäkerheten till sjöss påverkas av nya energikällor i fartyg och last. Carlsson belyste de komplexa utmaningarna som uppstår när fartyg drivs med alternativa energikällor, men pekade också på hur samverkan och innovation kan förbättra säkerhetsarbetet.

– I det här arbetet är vi inte konkurrenter, utan med säkerhet är vi helt öppna. Det är resurssnålt att arbeta tillsammans och det är samordnande och det är förtroendeskapande, säger Martin Carlsson.

Fjärropererade fartyg och politiska perspektiv

Ett av dagens spännande inslag var presentationen om fjärropererade passagerarfartyg, där Carl Petersson från Zeabuz och Susanne Stenberg och Håkan Burden från RISE diskuterade hur säkerhet kan garanteras även för mindre färjor.

– Bara för att den är fjärroperarad betyder det inte att den är obemannad, utan vi har befälhavare ombord. Med hjälp av information kan båten navigera rätt. Huvuduppgifterna för befälhavaren är att se hur verkligheten ser ut och att det stämmer överens med systemet och fungerar det inte kan befälhavaren ta över systemet. Nyttan med ett sådant här system är att man ska kunna flytta styrhytten till land. I 95 procent av alla kryssningar behöver befälhavaren inte ingripa och då skulle man kunna övervaka fler än ett system samtidigt och får en stor effektivisering, säger Carl Petersson.

Ett politiskt panelsamtal med representanter från tre svenska riksdagspartier diskuterade sedan hur en säker och hållbar maritim framtid kan skapas. Deltagarna, Johanna Rantsi (M), Gunilla Svantorp (S) och Jimmy Ståhl (SD) lyfte fram vikten av att balansera innovation med höga säkerhetsstandarder, främja internationellt samarbete och stötta den gröna omställningen i branschen. Riksdagsledamöterna fick även ge varsitt medskick till branschen.

– Fortsätt vara jobbiga, vi ser er och ni blir tagna på allvar. Ni syns och ni hörs, säger Jimmy Ståhl (SD).

– Vi vill ge er förutsättningar för fler svenskflaggade fartyg. Vi slopar stämpelskatten och det kommer ett bare-boat-register och en översyn av tonnageskattesystemet som ska reformeras. Om vi ger er förutsättningar för mer svenskflaggade fartyg då vill jag att ni ger oss mer svensk personal för svensk sjöpersonal har också hög kompetens och då tror jag att Sverige kan bli världsledande inom grön omställning, säger Johanna Rantsi (M).

– De som jobbar är de viktigaste och tilliten och förtroende är viktigt för att få folk som jobbar. Glöm inte personalen, säger Gunilla Svantorp (S).

Framtidens bränslen och alternativa lösningar

Efter pausen återupptogs diskussionerna med Mikael Johansson från DNV, som delade senaste insikterna om framtidens bränslen och hur säkerhetsfrågor är avgörande för den gröna omställningen. Joanne Ellis, forskare vid RISE, gav en djupare analys av hur säkerhet kan bevaras när alternativa bränslen introduceras i fartyg.

Per Olovsson från Cavotec avslutade sessionen med ett exempel på hur marinteknikföretag arbetar konkret för att förbättra säkerheten ombord på fartyg och samtidigt stötta den hållbara utvecklingen.

Sammanfattning: Miljö och säkerhet i praktiken

Dagen avslutades med en paneldiskussion där Johanna Boijer-Svahnström, Viking Line, Jörgen Karlsson, ABB, Lennart Runnegård Jonsson, Sjöbefälsföreningen och Magdalena Fager Lindgren, Mälarhamnar diskuterade de mest kritiska framtidsutmaningarna inom sjöfartsindustrin. Panelen belyste vikten av samarbete mellan olika aktörer, kontinuerlig utbildning och forskning samt att utveckla en stark säkerhetskultur för att möta framtidens krav. Panelen tog även upp flera utmaningar man ser i dagsläget.

– Det som just nu är aktuellt med tanke på säkerheten är GPS-störningar från Ryssland och dagligen får jag höra från befälhavare hur obehagligt det är. Det är något som de finska myndigheterna jobbar mycket med. Om man tänker på personalen så är det även våldet i samhället och man ser att kriminaliteten förändras. De nya bränslena och hur man kan hantera dem och kompetensen att hantera dem är också en utmaningen, säger Johanna Boijer-Svahnström, informationsdirektör på Viking Line.

Världssjöfartens dag 2024 var inte bara en dag av viktiga insikter och spännande framtidsvisioner – det var också en dag av dialog och samverkan. När dagens program avslutades och minglet tog vid, stod det klart att sjöfartsindustrin står inför stora utmaningar, men också enastående möjligheter att navigera mot en säker och hållbar framtid.