Maritimt Forums medlem DNV arrangerade nyligen ett seminarium för att förklara resultaten från IMO (International Maritime Organization) senaste miljö- och klimatkommittémöte, MEPC (Marine Environment and Protection Committee). Mötet behandlade flera viktiga frågor, varav en av de största var växthusgasutsläpp och hur sjöfarten ska bidra till globala klimatmål.

Växthusgasstrategi och nya regler

En central fråga som diskuterades på mötet var IMO:s strategi för att minska växthusgasutsläppen. Målet är att minska dessa med minst 70 procent till 2040 och nå nollutsläpp nära år 2050. Mötet vid MEPC 82 fokuserade på att utveckla regler för att uppnå dessa mål, men inga avgörande politiska beslut fattades. Däremot togs arbetet framåt genom att man fortsatte med ett ramverk för ”netto-noll” utsläpp .

Tore Longva, Director Decarbonization på DNV, förklarade att man också diskuterade en ekonomisk del där GFI kan inkludera en flexibel prisstruktur för växthusgasutsläpp, vilket innebär att en avgift sätts per ton koldioxid. Pengarna som samlas in från denna avgift skulle neligt ett förslag förvaltas av IMO och användas för vidare klimatåtgärder. Målet är att implementera dessa regler år 2025, med kraftfullt genomförande från 2027.

Två förslag om växthusgasintensitet

En annan viktig diskussion handlade om två förslag för GFI. Det verkar enligt Tore Longva som att det finns en enighet i att inkludera fartyg över 5000 GT (Gross Tonnage). En av de största skiljelinjerna gäller hur mycket flexibilitet som ska tillåtas inom systemet. Liksom i andra globala klimatförhandlingar finns det oenigheter mellan olika regioner. EU och liknande aktörer driver på för strängare åtgärder, medan många utvecklingsländer motsätter sig dessa på grund av oro för hur det påverkar deras handel och utveckling.

Longva betonade också att trots olika åsikter har kursen för sjöfartens klimatmål satts. Ytterligare regleringar är på väg, vilket kommer att leda till ökade krav på efterlevnad och ökande komplexitet för rederier och aktörer inom branschen. Viktiga områden inkluderar energibesparingar och övergången till noll- och nästintill nollutsläppsbränslen.

– Att känna till och förstå dina egna utsläppsdata kommer att vara affärskritiskt, menade Tore Longva bland annat.

Kortsiktiga åtgärder och förbättringar

Kortsiktiga åtgärder som CII (Carbon Intensity Indicator), SEEMP (Ship Energy Efficiency Management Plan) och EEXI (Energy Efficiency Existing Ship Index) diskuterades under mötet. Mötet resulterade i en tvåstegsstrategi för att granska och förbättra dessa åtgärder.

Nytt om ballastvattenhantering och svavelregler

Mötet behandlade även uppdaterade riktlinjer för ballastvattenhantering, vilka väntas antas fullt ut i slutet av år 2026. Samtidigt beslutades nya utsläppskontrollområden för svavelutsläpp i kanadensiska Arktis och Norska havet, där nya regler om max 0,10 procent svavelhalt träder i kraft i mars 2027.

NOx och undervattensbuller

Ett ytterligare beslut var godkännandet av en ny teknisk guide för NOx-utsläpp (kväveoxider), som möjliggör fler operativa profiler för marindieselmotorer och ”omcertifiering” av befintliga motorer. Dessutom rapporterades om ett växande fokus på undervattensbuller, där regleringsarbete är i en uppbyggnadsfas.

IMO:s senaste möte visar att sjöfarten tar viktiga steg mot att minska sitt klimatavtryck, men vägen framåt är inte utan utmaningar. Med fortsatta regleringar och globala ansträngningar för att nå nollutsläpp till år 2050 kommer sjöfarten behöva anpassa sig till strängare krav och innovativa lösningar för att säkerställa både klimatmål och global handel.