I Sverige finns en stor marintekniska sektor och under Swedoceans seminarium “Svensk marin industri på framkant” presenterades flera företag från industrin om sin verksamhet.

Admare Ship Management lyfte fram sin roll i fartygsförvaltning och utmaningarna med att flagga in svenska fartyg och betonar bland annat behovet av fler svenska sjömän för att möta framtida bemanningskrav.

– Ship Management är samma som fartygsförvaltningen. Det finns många aktörer till ett fartyg och ett fartygsägande. Ship management är hjärtat i verksamheten. I Sverige är det en handfull aktörer totalt som jobbar med ship management och det finns fördelar med att outsourca drift och bemanning till externt bolag, exempelvis när shipping inte är kärnverksamheten. I ship management ingår fem delar, såsom technical management, crew managment, certifiering och säkerhet, ekonomi och bokföring samt ruttoptimering och prestanda. Gentemot fartygsägaren har vi avtal som är standardavtal som alla använder som stipulerar ansvar och skyldigheter. Vi är placerade i Göteborg och är totalt 14 stycken på kontoret. Vi värnar även svensk flagg, även om det är fartygsägaren som bestämmer flaggan. Vi är medlemmar i Svensk Sjöfart, som enda Ship management-bolag, och arbetar hårt för att öka storleken på den svenska handelsflottan. Vi har i dagsläget cirka 80 anställda svenska sjömän. Vår flotta består för närvarande av 18 fartyg för 5 olika kunder. För att flagga in så ser vi att den stora oron handlar om bemanning och kompetens då det kräver svenskar om ombord och i dagsläget finns inte tillräckligt många svenska ombordanställda, säger Tommy Pettersson, vd, Admare Ship Management.

Christofer Edström, VD för Emtunga, delade med sig av företagets resa från dess grundande år 1945 till dagens ledande position inom offshore-industrin. Emtunga är specialiserade på modulbyggda bostäder för offshore-plattformar, och de har nu även riktat sina ansträngningar mot marknaden för vindkraftplattformar till havs. Företagets satsning på denna framväxande marknad är en del av en bredare strategi för att anpassa sig till den växande efterfrågan på förnybar energi till havs.

– Vi har och bygger bostäder för offshore-plattformar och tekniska moduler. Emtunga grundades utanför Vara år 1945 men började med offshore år 1975 då man började inreda containers. Just nu är man en världsledande leverantör av modulbyggda bostäder till offshoreindustrin men det vi satsar på just nu är marknaden för vindplattformar till havs. Vi är cirka 50 anställda idag. Hälsa, miljö och säkerhet är ett mantra i branschen, säger Christofer Edström, vd, Emtunga.

Floatel International, specialiserat på boendeplattformar till havs, ser en ljus framtid.

– Floatel startade år 2006 och 2007 beställde man de första fartygen. År 2016 började marknaden svikta men nu står vi ett läge som ger oss goda framtidsutsikter. Keppel Group äger idag bolaget till 49,9 procent. Våra fartyg är byggda med hög specifikation och de flesta är byggda för operation i Norge, vilket är de största kraven. Cirka 440-460 personer kan vara ombord fartygen. Ombord finns mycket rekreationsutrymmen och det ställs höga krav på internet, gym och andra hobbyverksamheter, säger Alexander Östberg, Floatel International.

Polarforskningssekretariatet, ansvariga för svensk polarforskning, diskuterade bland annat utvecklingen av ett nytt forskningsfartyg.

– Vi är en svensk myndighet under utbildningsdepartementet och vi har funnits i ungefär 40 år. Vår främsta uppgift är att främja och samordna svensk polarforskning och möjliggör forskning genom vår forskningsinfrastruktur. Vi är också experter för vår regering i arktiska frågor. Vi finns i Sverige på tre ställen, i Abisko, Luleå och Helsingborg. Isbrytaren Oden är en av de främsta plattformarna för forskning i polarhaven. Oden ägs av Sjöfartsverket men expeditionerna organiseras av Polarforskningssekretariatet. Vid sidan om forskning får vi också frågor om andra uppdrag och fick frågan om vi kan ta fram en teknisk rapport om hur man kan ta fram en fiberoptisk kabel mellan Europa och Asien. Regeringen undersöker nu på allvar möjligheterna för ett nytt polarforskningsfartyg och vi har gjort tekniska krav för fartyget. Nästa steg är att leverera underlag till regeringen uppdrag om polarforskningsfartyg som ska presenteras i slutet av år 2024, säger Katarina Gårdfeldt, GD, Polarforskningssekretariatet.