Den 13 november samlades företagare, försvarsexperter och akademiker på Försvarshögskolan i Stockholm för en endagskonferens om hur Sveriges NATO-medlemskap påverkar näringslivet, med särskilt fokus på maritima sektorn. SMTF (Svenskt Marintekniskt Forum), Maritimt Forum och Försvarshögskolan stod som arrangörer av denna välbesökta konferens som bjöd på insikter, diskussioner och nätverksmöjligheter kring hur Sveriges roll inom NATO påverkar affärslandskapet för företag inom den maritima näringen.

Lars Hedström från Försvarshögskolan följde upp med en översikt över de nya möjligheter och utmaningar NATO-medlemskapet innebär för Sveriges totalförsvar.

– När alla aktörer funderar på svenskt totalförsvar så är Nato alltid en del. Mycket handlar om artikel 5 och det kollektiva försvarssamarbetet. Att bygga upp det civila försvaret och att upprätta försvarsvilja är en viktig del samt en viktig lärdom från situationen i Ukraina, säger Lars Hedström.

Fördjupad inblick i NATO-medlemskapets betydelse för maritima sektorn

Dagen inleddes med en presentation av Kommendör Robert Schöllin, chef för Materielkontoret vid Marinstaben, som beskrev hur Marinens behov av samverkan med näringslivet ökar i och med NATO-medlemskapet. Schöllin betonade vikten av samarbete och att försvarsindustrin och privata aktörer nu har en avgörande roll i att stötta Sveriges försvar och säkerhet.

– Från och med imorgon har vi en marinchef som heter Johan Norén. Marinen finns i Karlskrona, Visby, Göteborg, Skredsvik och Berga/Muskö. Sveriges marina domän ställer krav på arbetet. Våra plattformar och system är utformade för att vara effektiva i den här miljön och vi följer verksamheten 24/7 i den här regionen. I sambandet med inträdet i NATO så är det stora för Försvarsmakten att vi ska försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato. Att gå med i Nato innebär inte lägre belastning och mindre att göra i Marinen, tvärtom. I samband med Nato-inträdet behöver vi integrera oss i Nato både tekniskt och operativt, det innebär exempelvis att vi behöver jobba med våra försvarslösningar och sambandslösningar. Inom den marina domänen finns något som heter digital ocean som är en hörnsten i marinens förmåga och handlar om hur vi knyter samman våra marina förmågor i Nato. Nato är inte bara Östersjön och Nato har 360-perspektiv och vi behöver titta runtom i hela alliansen, även om Östersjön är prioriterat område för oss, säger Robert Schöllin.

Näringslivets roll inom civil beredskap och försörjningskedjor

En av dagens presentationer gjordes av Susanne Adolphi som handlade om näringslivets roll inom civil beredskap. Adolphi, nationell samordnare vid Trafikverket, förklarade hur näringslivet kan bidra till att stärka Sveriges krisberedskap och vikten av robusta samarbeten.

– Trafikverket har nu en ny roll där vi ska bredda vårt perspektiv att inte bara handla om infrastruktur utan också hela transportsektorn. Vi är samordnande myndigheten och handhar BT POS. FOI har gjort en rapport om transportsektorn kopplat till totalförsvar som visar vilken miljö vi befinner oss i inom transportsektorn. Myndigheterna befinner sig i infrastruktursystemet och transportörerna är i mitten och sedan kommer de som utnyttjar systemet såsom människor och gods. När vi pratar om Nato så passar vårt totalsystem bra in med Nato och hur vi historiskt sett på vårt system och försvar. Vi har sex olika nivåer vi jobbar inom; nationell nivå, central nivå, högre regional nivå, regional nivå och lokal nivå. Vi har även 10 sektorsansvariga myndigheter och 6 civilområdeansvariga länsstyrelser. Det finns också 60 beredskapsmyndigheter, varav 21 är länsstyrelser. I vårt uppdrag ingår att vi ska samverka med näringslivet och det har vi gjort länge. Vi har byggt upp systemet i tre ben, land, luft och sjö och vi har arvoderade ordförande. I Sjölådan är Carl Carlsson från Svensk Sjöfart ordförande. Ett verktyg vi använder oss av är fokusgrupper och inom sjöfart finns en sjöfartsskyddskommitté. Det vi har gjort för BT POS är att ta fram en struktur för samverkan och komma igång med en åtgärdslista från händelser och övningar. I fas 3 kommer en sjö- och logistikövning ske i samband med Donsö Shipping Meet 1 september nästa år , säger Susanne Adolphi.

Niklaz Kling från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) pratade om de nya kraven och affärsmöjligheter som NATO-medlemskapet innebär för försörjningskedjor inom maritima sektorn.

– Om man tänker på krav så är regeringen framåtlutande och ser att vi behöver göra prioriteringar i det civila försvaret. År 2022 började det hända många saker med det civila försvaret. MSB har en roll i fartygsuttagskommittén. I försvarspropositionen så handlar det civila försvaret om att man ska säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och skydda den civila befolkningen. Det civila försvaret ska byggas utifrån de krav som kriget ställer och rollen som allierad. Försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar handlar dels om vad som branschen behöver för att kunna leverera det som behövs. Exporten är enormt central för att kunna upprätthålla samhället. Det är också viktigt med ett starkt näringsliv i en internationell kontext. Det är viktigt att reflektera kring och veta om lagen kring nationell reglering inför och vid krig och krigsfara som handlar om bland annat förfogandelagen och lag om skyldighet för näringsidkare och arbetsmarknadsorganisationer att delta i totalförsvarsplaneringen. Nato har också sju civila förmågekrav där en del handlar om resilienta transportsystem. Förberedda företag behövs och är en viktig del av beredskapen. Det kommer framåt att presenteras förmågemål för Sverige år 2025, säger Niklaz Kling.

Affärsmöjligheter och utmaningar för svenska företag

Efter en paus där deltagarna fick möjlighet att nätverka och diskutera dagens teman, hölls flera presentationer om affärsmöjligheter och utmaningar för svenska företag i Nato-samarbetet. Madelene Rydén från SOFF (Säkerhets- och försvarsföretagen) belyste hur Nato-medlemskapet påverkar försvarsindustrin och hur företag inom sektorn kan dra nytta av de nya affärsmöjligheterna.

– Vår uppgift är att skapa bästa möjliga konkurrensförutsättningar för våra medlemsföretag och NATO-medlemskap bidrar till detta. När det gäller NATO kopplat till företagen har vi haft ”Nato smart defence” som handlar om kostnadsbesparingar, vilket gällde fram till Krim men särskilt efter att kriget startade. Man har gått i stället till production capacity and supply chain som handlar om det vi har satsat på i Sverige idag att fokusera på närområde och ”rampa” upp produktion och förmåga, säkra leveranskedjor och försörjningsberedskap. Det handlar mycket om att vi har mycket pengar men vi har ingen tid, tiden är essentiell nu och vi jobbar mycket med myndigheter om upphandling och hur processer kan snabbas på, men det handlar också om att företagen behöver utveckla nya tekniska lösningar. För Nato-strukturen så har vi en civil del och en militär del. I gruppen ”NIAG Industri” sitter vi som representant och det är länken mellan Nato och medlemsstaterna. Två viktiga myndigheter för upphandling är NCI Agency och NSPA (Nato Support and Procurement agency), Ett exempel på marint initiativ är REPMUS som genomfördes hösten år 2024 som handlade om en övning att utveckla autonoma marina system, säger Madeleine Rydén.

Anders Larsson från Svenska Varvsföreningen och vd på Oresund Drydocks. talade om de specifika utmaningar som svenska varv står inför, och hur dessa varv behöver anpassa sig för att möta NATO-krav. Larsson betonade vikten av att svenska varv blir mer konkurrenskraftiga och innovativa för att möta framtida behov.

– De som försörjer Sverige är sjöfarten och cirka 90 procent av all import och export till och från Sverige sker sjövägen. Sverige är därmed att betrakta som en ö. Vi har ett eget ansvar i Sverige att serva vårt tonnage, samt ha förmåga att hjälpa de som hjälper oss. Dockningskapaciteten i Sverige är ganska bra på mindre tonnage, men ännu mindre på 60-120 meter och 120-180 meter. För fartyg 180-200 meter finns bara varvet i Landskrona kvar. I år har vi tre varv som sysslar med nybyggnad. Sveriges varvsutmaningar handlar om antal varv, kapacitet och beläggningsgrad, men även försörjningskedjor och strategiska lager. Personalresurser är också en stor utmaning, inklusive dess säkerhetsklassning. Även verksamhetstillstånd och kravbilder är en utmaning och det finns ett stort behov av att samordna mellan myndigheterna. Vi måste börja se om vårt eget hus och därför är samarbete som exempelvis BT POS viktigt, säger Anders Larsson.

Sofi Nilsson från EDF-fonden berättade om den europeiska försvarsfondens arbete.

– Den europeiska försvarsfonden pågår mellan 2021-2027. Bakgrunden är det försämrade omvärldsläget och man vill stärka den europeiska autonom och att EU ska bli självförsörjande gällande försvarsmateriel. Budgeten i fonden är 8 miljarder euro och ju lägre TRL-nivå man har. Alla forskningsprojekt får 100 procent. Det krävs minst 3 deltagare från 3 olika länder om det inte gäller disruptiv teknik, då krävs bara 2 deltagare från 2 länder. Man får också bonus om man har små- och medelstora företag med i konsortiet. På den marina sidan finns naval architect och underwater warfare. På EDF-kontoret i Sverige arbetar 6 personer. EDF behandlar bland annat ansökningar om medfinansiering i utvecklingsprojekt, säger Sofi Nilsson.

För att kontakta EDF-kontoret kan mail skickas till edf@fmv.se.

Fokus på innovation och forskning

Mia Kumm från RISE berättade om hur deras organisation arbetar för att stärka samhällets motståndskraft genom forskning och innovation, och hon betonade vikten av samarbete mellan offentliga och privata aktörer.

– Ett starkt totalförsvar är en gemensam angelägenhet och ett starkt totalförsvar byggs tillsammans. RISE har en teknikinfrastruktur som är värdefull för att bygga totalförsvaret. Vi har ett utökat samhällsuppdrag på gång vid kris, förhöjd beredskap och vid krig. Vi har även ett riksmätplatsuppdrag. På RISE finns även CFORT, en kompetensplattform i samverkan mellan RISE, Fortifikationsverket och Försvarsmakten. 16 myndigheter är med i referensgruppen och vi har sedan 2017 publicerat 60 olika rapporter. Ett projekt handlar exempelvis om standardisering av fysisk säkerhet för säkerhetskänslig verksamhet. Ett annat projekt handlar om kritiska skyddskomponenter och försörjningsberedskap, säger Mia Kumm.

Vinnova presenterade Försvarets innovationsprogram och diskuterade möjligheter för så kallad ”dual use”-teknologi, som kan användas både civilt och militärt.

– Vi ser en ökad instabilitet och oförutsägbarhet i Sveriges närområde. Det är en snabb teknisk och säkerhetspolitisk förändring som kräver nya lösningar för att stärka försvarsförmågan. Det är även mycket innovation i fokus och vi halkar efter i innovationstakten i Europa. Ser man på Sveriges inriktning på försvarsinnovation så lyfter man att försvarsinnovation är en förmåga och en konkurrensfördel i nationell säkerhet. Det program som Vinnova har är ett treårigt program och vi har 60 MSEK till vårt förfogande med sannolik utvidgning, säger Josefin van Der Meer, programansvarig för civil-militärt innovationsprogram på Vinnova.

Johan Sjöberg från Svenskt Näringsliv gav en överblick om vad NATO-medlemskapet kan innebära för svenska företag generellt.

– Satsningen på industribehovet är välbehövd, men min oro är att det system som vi nu bygger och föreslår är att man vill se till att man har standardisering och specialisering och kraftiga statssubventioner och statsstödsmekanismer som faller in. Det är svårt att sätta en gräns när försvarsindustrin startar och slutar och det gäller att när man gör satsningarna så får man inte slå under fötterna för industrin. Bygger man murar runt EU så försvårar man företag att bli robusta. Artikel tre i Nato och värdlandsstödet är bra att känna till, säger Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhetsfrågor på Svensk Näringsliv.

Paneldiskussion och framtidsutsikter

Representanter från ABB och Saab Kockums delade sina erfarenheter och tankar om hur företag bäst kan anpassa sig i den nya NATO-kontexten.

– Saab har en uppdelning inom bolaget och vissa har särskild vikt för försvarsförmågan. En erfarenhet från Nato som vi har är att det skapar även möjlighet till export. Det vi gör är att vi har etablerat en organisation som tittar brett och har kontor i Bryssel som tittar på Nato och har som syfte att bevaka skedena och se till att arbetet gällande Nato hanteras hos oss på bästa sätt. Det krävs en sådan organisation för att ta hem erfarenheter och man behöver tänka över gränserna. Aukus är en annan fråga och står för USA, UK och Australien och i detta har vi också saker med innovation att göra och där finns också saker som har med Nato att göra. Går man in på Nato och EU så ser man ett par initiativ som vi är engagerade i, bland annat NIAG. Tittar man på PESCO och EDF så är det också möjlighet för industrin att svara upp på frågor och visa vad man kan. Det är viktigt att engagera sig och vara med i arbetet med Nato och svensk industri är efterfrågad som samarbetspartner och har ett gott rykte i resten av Europa, säger Håkan Ekström, Saab Kockums.

– Vi står inför en av mänsklighetens största utmaningar att få ett fossilfritt samhälle – och hur hänger det ihop med försvarsfrågorna? Vi behöver ett nytt sätt att köpa in gråa plattformar. Efter att ha krigat och kämpat i åtta år så står vi nu med 18 båtar eller plattformar. Med exempelvis NKT Viktoria kan vi få till 59 procent i bränslebesparingar och genom shore connection kan vi få energibesparingar med 49 procent. Erfarenheter från Nato som vi har är att gällande processer är det ISO-standarder som gäller och det folk vill ha är kommersiella moduler och inte amerikansk specialbyggda moduler. Men när man kommer till kommersiella fabriker med AQAP så är det viktigt att förstå att man måste investera tid. Gällnade standarder och test så behöver man ha långsiktighet och tålmodighet. En annan viktig sak är att förstå kunden och vad den efterfrågar. Dokumentation och ILS är en annan del i ett kontrakt som man måste ha koll på. Tid är en annan sak och det krävs uthållighet, nätverk och kontakter. Underskatta inte säkerhet och tid på IT-system och säkerhetsklassningssystem. Det är även en konkurrens och underskatta inte politiken. Sammanfattningsvis ger elektrifiering inom Nato-flottan överlägsen resiliens och försörjningstrygghet, maximerad verkningsgrad, lägre servicebehov och högre tillgänglighet, säger Lars Appelström, ABB.