Den 14 november 2024 samlades över 130 representanter från hela det svenska sjöfartsklustret för Sjöfartsverkets årliga sjöfartsdag, som i år hölls på Jacy’z Hotel & Resort i Göteborg. Dagen bjöd på en blandning av presentationer, diskussioner och nätverkande, med fokus på aktuella utmaningar och framtidsmöjligheter för den svenska sjöfarten.

Sjöfartsverkets generaldirektör Erik Eklund välkomnade deltagarna med ett öppningstal som satte tonen för dagens program. Han lyfte fram sjöfartens betydelse för Sveriges ekonomi och för totalförsvaret, särskilt i en tid då resiliens och beredskap är viktiga prioriteringar.

– Gällande totalförsvar ska vi vara en del av detta arbete och ser vi om bara ett par år kanske vi ser mer trafik på tvärsen mellan Sverige och Finland. Många i svenska samhället förstår inte att vi är en ö. Isbrytare är viktiga men vi gör mycket mer än så. Vårt uppdrag handlar om lotsning, farledshållning, sjö- och flygräddning, sjötrafikinformation, sjögeografisk dimension, sjömansservice, forskning och innovation, infrastruktur och rederiverksamhet. Sjöfartsverket finansieras till 70 procent med farledsavgifter och lotsavgifter. 10 procent är finansierat med anslag. Omsättningen uppgår till cirka 2,8 miljarder kronor. Antalet anlöp och fartygsrörelser minskar kontinuerligt och tittar man procentuellt i förändring så händer mycket. Gällande ekonomin har vi haft ett par vändor internet och vi måste försöka se öppningarna men vi måste bromsa inom vissa områden och det kan möjligtvis påverka servicegraden, säger Erik Eklund.

Innovativa projekt och ny teknik

Förmiddagen inleddes med presentationer om projekt som visar på innovation inom sjöfarten. Maria Gripenblad, projektledare för forskning och innovation på Sjöfartsverket, presenterade ”Navigationsstöd från land” – ett projekt som syftar till att förbättra sjösäkerheten genom landbaserade stödfunktioner för navigering. Denna teknik lovar att skapa säkrare och mer effektiva sjötransporter och väckte stort intresse bland deltagarna.

– Hur får vi lotsen att känna att den är en del av besättningen trots att de inte är ombord? Man måste ha den delade lägesbilden. Tittar vi bakåt så gjorde en offentlig utredning 2007 som heter Lotsa Rätt om hur lotsningen kunde effektiviseras och ett förslag var att Sjöfartsverket skulle testa landbaserad lotsning. Dagens projekt är att Sjöfartsverket jobbar ihop med RISE, Chalmers, LFV, VTI, LIU, Transportstyrelsen, Tarbit Shipping , Terntank och Thun. Projektet pågår fram till slutet av år 2025 och har en budget om 39 mnkr, Trafikverket finansierar 29 mnkr. Tester ska börjas i januari i Göteborg. Om man kan ha lots på land kan man öka tillgängligheten av lots och det kan även ge miljövinster och kostnadsbesparingar. Det förbättrar även säkerheten och arbetsmiljön, säger Maria Gripenblad.

Därefter pratade Per Setterberg om den kommande svenska tillämpningen av EMSWe (European Maritime Single Window environment), ett initiativ som ska förenkla informationsutbyte inom EU. Setterbergs presentation lyfte fram de fördelar som detta system kan innebära för svenska aktörer inom sjöfart och logistik.

– Förodningen som kommer har ett syfte i att alla Maritime Single window ska bli till ett och det ska bli harmoniserat mellan alla europeiska medlemsstater. I detta införande har Sjöfartsverket rollen att införa detta i Sverige. I det är fyra myndigheter berörda; Tullverket, Transportstyrelsen, Kustbevakningen och Sjöfartsverket. I EMSW lade man till nästan all tullhantering och att all nationell lagstiftning ska komma in den här vägen. Men, det man inte gjorde var en harmonisering av själva rapporteringskraven och den lagstiftningen rår vi inte på och det sätter en gräns för hur bra det kommer att bli. Det som blivit annorlunda är att man får en ny inloggningslösning med e-legitimation och det blir en responsiv design som är anpassningsbar till mobil och surfplatta. Det blir även maskin-till-masking-lösning och fler uppgifter kan rapporteras. Nästan all tullrapportering kan göras. För projektet har Sjöfartsverket beviljats EU-finansiering om 20 mnkr Svenska MNSW behöver bara behandla och lagra uppgifter som krävs i Sverige, men för att börja planera ett anlöp krävs endast några få uppgifter, säger Per Setterberg.

Totalförsvar och vindkraftens roll i sjöfarten

Tobias Fälth presenterade om sjöfartens roll i Sveriges totalförsvar och vikten av att säkerställa redundans inom sektorn. Med ett ökat fokus på beredskap och självförsörjning lyfte Fälth fram hur sjöfarten är en kritisk del av infrastrukturen för både civil och militär försörjning.

– Det allvarliga säkerhetspolitiska läget ställer krav på den civila beredskapen på takten i bygget av ett modernt totalförsvar och på sjöfartens aktörer. Regeringen avsätter nu historiska summor till civilt försvar. MSB blir nu även myndigheten för civilt försvar och den dimensionerande uppgiften är att kunna hantera krigets krav. Vi ska kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet ii 90 dagar och vi har fått anslag för att jobba med dessa frågor. Försvarsberedningen lyfter fram sjöfarten som avgörande och viktig både för Sverige för våra allierade i regionen. Nato ställer nya krav på oss och Försvarsmakten arbetar med regeringsuppdraget ”Sveriges nationella plan för militär rörlighet 2024-2026” och är ett uppdrag som omfattar tre delar gällande mottagande av militär stöd, givande av militärt stöd till annan stat och allierade eller partnerländers transitering genom svenskt territorium. Nato kommer att ställa krav på Sveriges basinfrastruktur. Inom beredskapssektor transporter finns ”Beredskapssektor Transporter Privat – Offentlig samverkan” (BT POS) där myndigheter och näringslivet samverkar. Carl Carlsson från Svensk Sjöfart leder sjöfartsdelen. Exempel på projekt som pågår är ett ”Säkerställande av totalförsvarets sjötransportförmåga”, där man tittar på bland annat fartygskapacitet, och ett projekt som heter SJÖHÖJD som syftar till att myndigheter inom sjöfartsområdet ska stärkas in förmåga till samverkan och leverans av sjötrafiktjänster under höjd beredskap, säger Tobias Fälth.

Johan Wahlström från Sjöfartsverkets infrastrukturavdelning diskuterade utmaningen med vindkraft till havs och betonade vikten av att integrera denna gröna energi utan att påverka sjöfartens säkerhet och framkomlighet.

– Behovet av el vi ser i Sverige idag är ungefär 150 TWH el per år, prognosen fram till år 2045 är dock mer än dubbelt så mycket. Havs- och vattenmyndigheten har fått uppdrag att ta fram nya havsplaner som möjliggöra 120 TWh el per år, ett uppdrag som ska redovisas i december år 2024. Häromveckan tog regeringen beslut om att säga nej till 13 förslag gällande vindkraft. Något man skulle behöva utreda vidare är vindkraftparkers påverkan för vintersjöfarten, säger Jonas Wahlström.

Lars Axvi presenterade om de nya lotsföreskrifterna.

– Transportstyrelsen föreskrift om lotsning började gälla den 1 december år 2023 och det har blivit svårare för Sjöfartsverket att förutse vilka som vill ha lots. Sjöfartsverket justerade föreskriften för lotsning och gjorde anpassningar i MSW Reportal. Man har gjort ett antagande att behovet för lots inte antas öka, dock stämmer inte detta för vissa hamnar. I områden där behovet minskar är det svårt att minska antalet lotsar. Kikar man framåt så kommer 25 lotsar att gå i pension år 2025-2028. Just nu pågår en förstudie genom Lighthouse som ser på framtidens lotsutbildning, säger Lars Axvi.

Lastägarperspektivet och utmaningarna för svensk sjöfart

Maria Borg, logistikchef på Gränges Aluminium, presenterade lastägarens perspektiv på valet mellan sjötransporter och andra trafikslag. Hon betonade de utmaningar som finns, men också potentialen i att utveckla sjötransporter till ett mer konkurrenskraftigt och hållbart alternativ för godsflöden inom och utanför Sverige.

– Vi tillverkar aluminium och exporterar mycket på sjö. Vi fokuserar mycket på cirkulär återvinning i vår bransch. Vad jag kan påverka som fraktköpare är viktigt, exempelvis byta ut bränslen. Det jag vill är att priset ska bli mer stabilt och att det ska bli enklare att budgetera sjöfrakt, säger Maria Borg.

Paneldiskussion om framtidens konkurrenskraftiga sjöfart

Dagen avslutades med en paneldiskussion där branschledare och experter diskuterade strategier för att öka sjöfartens konkurrenskraft. Panelen, som bestod av Maria Borg, Björn Garberg från Trafikverket, Magnus Grimhed från Norrköpings hamn, David von Platen, Wagenborg Shipping, och Erik Eklund, generaldirektör för Sjöfartsverket, diskuterade lösningar för att göra sjöfarten mer attraktiv, effektiv och hållbar.

– Det finns exempel på sjötransporter som är enkla att boka och det kan variera väldigt mycket vilken typ av transportköpare man är. Vi har ett pågående uppdrag att ta fram en informationsportal för sjöfart och vi är inne mot att det ska inkludera fler aktörer som transportköpare, hamnar och myndigheter och en sak skulle kunna vara att man tillhandahåller planeringsverktyg, säger Björn Garberg.

– Det vi pratat om tidigare är denna ”någon” som verkar saknas, säger Magnus Grimhed.

– Skeppsmäklare och sjöspeditörer kan hjälpa till gällande sjöfrakten och vi arbetar för att komma ut till transportköpare, säger David von Platen.

– Jag tror det är en stor fråga man missar som transportköpare och det är att sjöfarten är global och internationell och därför finns en systemskillnad som man måste förstå, säger Erik Eklund.

– Idag ser vi inte hur systemen ser ut och hur vet jag hur jag kan bygga ihop mina lösningar med hjälp av sjöfart? Det är inte lika visuellt och där har man fallerat i kommunikationen, säger Maria Borg.