Den 4 april samlades Godstransportrådet för Stockholm-Mälarregionen, där Maritimt Forum deltar, för ett möte om flera aktuella frågor såsom godsflöden, infrastrukturutveckling och framtidens transportlösningar.

Mötet inleddes med ett välkomstanförande av rådets ordförande Kristoffer Tamsons (M), tillsammans med vice ordförandena Helena Sundberg och Rami Yones. Därefter följde en rad informativa punkter och diskussioner med syfte att belysa både utmaningar och möjligheter i regionens transportsystem.

Under mötet informerade Trafikverket om nyheter från myndigheten och Mälardalsrådet informerade bland annat om att man gjort en kartläggning av kritiska yrken som bland annat visar att endast 4 av 10 marintekniker fullföljer sin utbildning.

TEN-T och urbana knutpunkter i fokus

En av huvudpunkterna gällde EU:s reviderade TEN-T-förordning och dess krav på utvecklingen av urbana knutpunkter – något som särskilt påverkar Stockholm-Mälarregionen. Trafikverkets Ulla-Stina Ingemarsson presenterade ett samlat PM som belyste förordningens implikationer och vägen framåt.

– TEN-T är EU:s gemensamma ställningstagande gällande transportpolitiken och transportsystemet och man vill ha ett gränsöverskridande transportsystem. Man pekar ut ett infrastrukturnät och i Sverige finns två nivåer. Man har även enhetliga krav kring infrastrukturen och det finns även koppling till finansiering från CEF. År 2024 fick bland annat urbana knutpunkter och multimodala godsterminaler och ”Motorways of the Seas” ersattes med ”Europeiska sjöfartsområdet”, säger Ulla-Stina Ingemarsson.

Trafikverkets översiktliga bedömningar är att för inre vattenvägar och sjötransporter uppfylls i princip alla krav. Gällande multimodala godstransporter behöver laddnings- och tankningsstationer bland annat utredas vidare. Terminaler i hamnar räknas exempelvis som en multimodal transport. En marknads- och framtidsanalys och eventuell handlingsplan för multimodala godstransporter ska göras till år 2027. Laddnings- och tankningsstation ska göras till år 2030. Trafikverket föreslår att Trafikverket ska göra framtidsanalysen i nära samverkan med branschen och kommunerna i fråga. År 2028 förväntar man sig att man ska kunna söka medel från CEF nästa gång.

Vattenvägar som alternativ

Johan Lantz från Avatar Logistics höll ett anförande under mötet om hur pråmtrafiken skulle kunna spela en större roll i framtidens godsflöden genom bättre nyttjande av vattenvägarna.

– Vi har holländska ägare och jobbar med EU-klassad pråmtrafik som man ser i Holland. Vi har en avsikt att utveckla detta på Mälaren, Vänern och Göta Älv. Vi vill också jobba med en hållbar modell. Just nu är vi ett rederi som saknar båt men vi har varit ägare till Jehander 1 mellan år 2018-2023 och transporterade ballastmaterial för Heidelberg Materials och är utmärkt exempel på citylogistik. EU-klassad pråmtrafik är ett eget trafikslag där EU sätter regelverk, IMO sätter regler för den oceangående sjötrafiken och det är två olika regelverk som aldrig kan korsa varandra. Inre vattenvägar i EU består av 40 000 km och det finns 18 000 registrerade pråmfartyg. Pråm har 8 procent av marknaden inom EU. Pråmbranschen sysselsätter cirka 40 000 personer. Det är samma regler i hela EU för inlandssjöfart men Sverige har inte implementerat detta. Man har inga eller låga farledsavgifter i övriga Europa och man har inte heller en lotsplikt, säger Johan Lantz.

Under mötet diskuterades även behovet av strategiska järnvägsåtgärder samt Trafikverkets arbete med att identifiera och utveckla uppställningsplatser för tunga lastbilar samt satsningar på laddinfrastruktur.