Nästan 300 personer från myndigheter, företag och organisationer samlades när Trafikverket bjöd in till Transportsektorns beredskapskonferens 2026 i Stockholm. Budskapet var tydligt, motståndskraft skapas genom samverkan. Ett robust transportsystem bygger på samverkan mellan transportslagen, där sjöfarten och hamnarna spelar en avgörande roll.

Trafikverket sätter scenen

Trafikverkets styrelseordförande Britt Bohlin och generaldirektör Roberto Maiorana inledde dagen. De lyfte att varje transport är beroende av en lång kedja av människor, verksamheter och system och att kedjan aldrig är starkare än sin svagaste länk. Därför behöver transportsektorn hitta gemensamma arbetssätt och säkerställa att olika mandat och beslutsprocesser inte försvårar arbetet när det verkligen gäller. Händelser som översvämningar, hårt vinterväder och trafikolyckor påminner om hur viktigt det är att lära av varandra och bygga motståndskraft tillsammans. Vänta inte på att någon annan ska hantera en identifierad sårbarhet, agera direkt, var också ett viktigt budskapet.

Statsrådet Andreas Carlson konstaterade att det råder bred samsyn i riksdagen gällande beredskap och totalförsvar. Att bygga motståndskraft är inte längre ett övningsscenario utan verklighet där näringsliv och myndigheter behöver agera tillsammans.

Näringslivet bär en central roll

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke markerade en tydlig förflyttning: beredskap har gått från en bifråga till en central del av affärsverksamheten. Staten ansvarar för infrastrukturen, men företagen står för transporterna och lagren. Varje företag behöver gå igenom sin värdekedja, hitta sina sårbarheter och åtgärda dessa.

Karl Hedvall, VAROPreem, beskrev hur omvärldsläget, med bland annat konflikten i Hormuzsundet, sätter press på beredskapsarbetet. För att öka sin gemensamma beredskap arbetar VaroPreem i partnerskap tillsammans med andra aktörer i Göteborgsregionen. Jörgen Karlsson, ABB, målade upp ett scenario där en svensk hamn tappar strömmen: kranar stannar, gater går på reservkraft och köerna sprider sig till resten av samhället. Med energilager, lokal kraftproduktion och planerade prioriteringar kan hamnen i stället hålla de kritiska flödena igång.

Östersjön i kris och krig

Trafikverket och Försvarsmakten beskrev hur Nato-medlemskapet förändrar förutsättningarna för Sveriges försvar. Sverige ligger vid Natos yttre gräns och kommer blir ett viktigt transitland till Finland och Baltikum i händelse av krig. De klassiska nord-syd flödena kompletteras nu med öst-västliga stråk.

Sjöfarten möter i dag militära hot, GNSS-störningar och en utmanad havsrätt. Målbilden för försvarsmaktern är säkra handelsvägar, trygga folkförsörjning, skapa starkare hamnskydd och ett fungerande värdlandsstöd. Detta kan bland annat uppnås genom avtal med redare och varv och en samordning av handelssjöfart och militär trafik.

Erik Froste, Trafikverket, gav en personlig redogörelse av krigets Ukraina. Civilsamhället fortsätta fungera och extrema situationer kräver en handlingskraft och en initiativförmåga.

Beredskapsavtal tar form

Trafikverket berättade om arbetet med att ta fram nya beredskapsavtal som ska läggas på toppen av befintliga avtal mellan näringsliv och Trafikverket. Först ut är bygg- och anläggningsbranschen. Beredskapsavtalen tas fram för att säkra åtgärder av riktigt stora skador på infrastruktur, som exempelvis en bortsprängd bro. De första avtalen väntas vara på plats före årsskiftet.

Dagens slutsats

Dagen avslutades med att ordförandena i BT POS sammanfattade, ett gemensamt språk mellan olika myndigheter och näringsliv börjar växa fram, det finns väldigt lite luft i transportsystemet och finansieringen av ökad beredskap måste fortsatt lösas. Samsynen är stor– och just därför behöver vi våga utmana och trycktesta varandra.

För Maritimt Forum är slutsatsen tydlig, en stark och välfungerande maritim samverkan är en förutsättning för Sveriges beredskap och måste utvecklas i nära samspel med övriga aktörer inom transportsektorn