MARITIM ORDLISTA
Här bygger vi en maritim ordlista för klustrets aktörer och andra intresserade.
Den maritima världen är full av speciella ord och uttryck, men det är inte alltid helt självklart vad de betyder. Slå upp dem i vår ordlista.
Välkommen att bidra med ord, begrepp eller namn. Hör gärna av dig till oss på info@maritimtforum.se
Förkortning för automatic identification system. AIS är ett system som gör det möjligt att identifiera ett fartyg och följa dess rörelser från andra fartyg och från fartygstrafikservicens kontrollrum. Alla fartyg med bruttodräktighet över 300 ton som omfattas av SOLAS-konventionen och går i internationell trafik bör vara försedda med AIS-transpondrar.
Större flod. Älvar och större floder kan utgöra en viktig vattenväg för gods- och passagerartrafik. Älven kan komplettera landsvägen och järnvägen i det inrikes transportsystemet. Göta älv går t ex parallellt med vägen och järnvägen och utgör en stor potential för ett hållbart och kostnadseffektivt transportsystem i regionen. En älv kan klassas som inre vattenväg, enligt EUs direktiv för inre vattenvägar, och då möliggöra inlandssjöfart.
Eller barlast, är tillfällig last (eller permanent), oftast av vatten för att trimma fartygets stabilitet för säker framdrift. Ballastvatten pumpas in och ut beroende aktuell last. Utan rening kan ballastvattnet medföra att organismer flyttas mellan världshaven vilket på ett negativt sätt kan rubba vattenmiljön och dess ekokedja. Ett säkert och miljöeffektivt hanteringssätt finns idag reglerat i IMOs ballastvattenkonvension.
Bare boat charter, är term för när en befraktare hyr ett fartyg utan besättning och bemannar, driver och underhåller det.
Pråm, pråmfartyg eller inlandspråm (eller engelskans inland shipping vessel) är en flatbottnad båt anpassad för sina farvatten med 2-4 mans besättning. Den EU-klassade inlandssjöfarten omfattar pråmfartyg specialiserade för bulk-, olje-, bil- och containerlaster samt passagerarfartyg.
är fartyg vars längd är under 12 meter och bredd är mindre än 4 meter. (källa: Svenska sjölagen)
innebär hyra av användningen av ett fartyg. Det kan antingen vara resebefraktning, vilket betyder att användningen av fartyget hyrs för en specifik resa, eller tidsbefraktning vilket betyder att användningen av fartyget hyrs för en viss tid.
är last som inte är förpackad när den fraktas, utan skeppas direkt i fartygets lastrum. Det finns våtbulk, exempelvis oljeprodukter och torrbulk i form av spannmål, gödsel, stål, kol, sten, mineralprodukter mm.
ett fartygs drivmedel, dvs den olja eller gas som driver fartyget. Att tanka ett fartyg kallas att bunkra.
handlar om transport av gods eller passagerare, mot betalning, mellan nationella hamnar. Cabotage är inte tillåtet för annan flagg än svensk om inte rätt givits enligt bilaterala avtal, gällande EU-förordning eller nordiska avtal.
är en kombinerad avgaspanna och katalysatoranläggning som återvinner värme från maskineriet och renar avgaserna från kväveoxider, NOx
eller marine highway traffic, är amerikanska begreppet för vad som i Europa benämns som short-sea shipping, dvs närsjöfart.
en standardiserad behållare för förvaring och transport av gods som revolutionerat godshanteringen världen över. Containern kan lastas på en lastbilstrailer, ett tåg-chassi, en båt eller staplas i en depå.
Det finns olika typer av containrar, isolerade, ventilerade, kylcontainers, s k flat racks, container anpassade för bilar, vätskor eller kanske utrustad för att transportera kläder hängande på galgar. Det finns 20, 40, 45, 48 och 53 fots containrar. Standardcontainer är 20 eller 40 TEU (twenty foot equivalent unit – ett containermått). Containern, som har sitt ursprung i USA, lastas från kortsidan, medan den europeiska trailern sidolastas.
motsvarar 1.852 meter eller en så kallad nautisk mil eller sjömil.
deadweight, ett fartygs lastförmåga eller den vikt av last, bunker och lös utrustning som fartyget kan bära. Förkortas dwt efter engelskans deadweight.
eller draft, ett fartygs djupgående. Air draught alternativt height är den segelfria höjden för ett fartyg.
EU-organ baserat i Lissabon. Organisationen ger tekniskt stöd och support till EU Commissionen och dess medlemsländer i utvecklings- och implementeringsfrågor kring lagstiftning inom sjösäkerhet, utsläpp från fartyg och sjöfartsskydd.
är en europeisk maritim klusterorganisation.
är en sammanslutning av Shortsea Promotion Centres (SPCs) i Europa. Nätverkets målsättning är att öka kunskapen om och förutsättningarna för short-sea shipping.
om transportpolitiken handlar om den gemensamma färdplanen framåt. Rubriken är ”Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem”. Med utgångspunkt i tio mål som bör ses som riktmärken kommer kommissionen att se till att åtgärderna ökar transporternas konkurrenskraft och samtidigt minskar utsläppen av växthusgaser från transporterna med minst 60% senast 2050.
med fartyg avses ”varje farkost, inklusive ej deplacerande farkost och sjöflygplan, som används eller kan användas till transport på vattnet.” (källa: Internationella sjövägsreglerna)
Fartyg indelas i bl a båtar och skepp. Med skepp avses de fartyg vars skrov har en längd av 12 meter eller mer och en bredd av fyra meter eller mer. Båt är fartyg vars längd är under 12 meter och bredd är mindre än 4 meter. (källa: Svenska sjölagen)
är rederiets, befraktarens eller befälhavarens ombud i land och fungerar en som sambandscentral vid ett hamnanlöp. Ingår i det större begreppet skeppsmäklare.
maskinbefäl med ansvar för maskin och teknisk utrustning ombord. På större fartyg finns både förste och andre fartygsingenjör, liksom en teknisk chef/maskinchef.
är fartyg som efter omlastning i stora hamnar för den transoceana trafiken (exempelvis Rotterdam och Hamburg) transporterar godset vidare till mindre hamnar. Feederfartygen går ofta i europeisk närsjöfart.
är definitionsmässigt en förlängning av en transocean sjötransport (samma konossement dvs combined bill of lading). Ett slags matartrafik från stora transoceana hamnar till mindre hamnar i Europa. I praktiken ofta del av närsjöfarten.
är annan fart än inre fart och närsjöfart. Fjärrfart innebär svenskflaggade lastfartyg som går i utrikes trafik, utanför närfartsområdet med gränslinjen Hanstholm-Lindesnäs eller Cuxhaven. Används ofta synonymt med transocean trafik och i skattesammanhang.
betecknar den stat vars flagga ett fartyg för. Alla fartyg måste följa flaggstatens säkerhets- och miljöregler.
intresseförening för varv med reparation, dockning, torrsättning och ombyggnad av handelsfartyg, samt avancerad nybyggnad och reparation av arbets-, passagerar- och övervakningsfartyg för både statliga och privata ägare.
på det maritima området i Sverige finns idag på Chalmers Tekniska Högskola, Kungliga Tekniska Högskolan, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet, Uppsala och Stockholms universitet, SSPA, SP och IVL Svensk Miljöinstitutet. I Malmö finns World Maritime University.
Marinbiologisk forskning finns bl.a. vid Göteborgs universitet med Sven Lovéns centrum för marina vetenskaper, Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet, Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Andra myndigheter som arbetar med maritima och marina frågor är bl.a. Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Militärhögskolan. Havsmiljöinstitutet har en roll som centrum för havsmiljöanalys. I Sverige finns också det maritima kompetenscentret Lighthouse.
är en transport av olika typer av gods och varor med bil, tåg, båt eller flyg.
betecknar en plats för lastning och lossning av fartyg, omlastning mellan trafikslagen, lagring av gods och i vissa fall även förädling av produkterna. Hamnen är att betrakta som en terminal, men till skillnad från andra godsterminaler för såväl väg och järnväg som sjöfart. Hamnen är en viktig nod i transportkedjan. Sverige har över 50 allmänna, kommersiella hamnar längs vår långa kust och i Vänern och Mälaren, men något färre hamnföretag. Utöver de allmänna hamnarna finns privatägda industrihamnar och lastageplatser (enklare hamnanläggningar).
är företag som äger och opererar en hamn, alternativt äger hamnen som infrastruktur eller ansvarar för operationen av hamnen.
är kontroll av utländska fartyg som anlöper en svensk hamn i avsikt att kontroller att internationella regelverk efterlevs.
gods- och passagerarfartyg registrerade i ett visst land. Handelsflottans storlek, mätt i dödvikt, visar den samlade och totala lastkapaciteten.
eller air draught, innebär den segelfria höjden för ett fartyg.
Baltic Marine Environment Protection Commission (HELCOM).
Det styrande organet för konventionen om skydd av den marina miljön i Östersjöområdets , den s k Helsingforskonventionen.
är ett FN-organ för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som mål att främja social rättvisa och goda arbetsvillkor, samt värna fackliga rättigheter.
är ett regelsättande FN-organ inriktat på sjöfartsskydd och sjösäkerhet samt arbetet med att minska fartygs negativa miljöpåverkan.
är den vetenskapliga studien av hur information bearbetas och presenteras. Ämnet studerar hur interaktion sker mellan system vilka lagrar, bearbetar och förmedlar information. Ämnet har även kognitiva och sociala aspekter. Maritim informatik betecknar tillämpningen av informatik i maritima tillämpningar.
är ett annat begrepp för inlandspråmar, pråmfartyg – fartyg i den EU-klassade inlandssjöfarten.
är generellt klassade för zon 3, men vissa nationella regler kan åläggas fartyg för zon 1 och 2. EUs regelverk för inre vattenvägar och europeisk inlandssjöfart heter Direktiv 2006/87.
inlandsfartyg och pråmfartyg, (engelskans barge) är en modern typ av pråm. Denna typ av fartyg är vanlig på den europeiska kontinenten och trafikerar EU-klassade inlandsfarvatten. Det finns olika typer av inlandspråmar för godstransporter, t ex tankpråmar, bulkpråmar, containerpråmar och bilpråmar. Inlandspråmar kan ha egen motor eller sakna egen framdrift. De pråmar som saknar egen motor kopplas ihop med s k push- barges, korta bogserpråmar, som skjuter ett antal pråmar framför sig i konvojer. I storlek är inlandspråmarna mellan längd/bredd 38,5 x 5 meter (350 ton) till typiskt 85×9,50 eller 110×11,4 meter (1 350 ton respektive 3 000 ton). Det finns även inlandsfartyg som är 135 meter långa och fraktar 500 containers (TEU) och tankfartyg som tar 15 000 ton. Inlandsfartygen omfattar även passagerarfartyg.
engelskans inland navigation, är synonymt med begreppet ”trafik på inre vattenvägar” (Inland Waterways Transport, IWT), dvs trafik på floder, sjöar och kanaler samt väderskyddade kustzoner. Det är sjöfart på EU-klassade inre vattenvägar med särskilda, EU-klassade inlandsfartyg eller inlandspråmar (engelskans barges och inland shipping vessels). Denna typ av sjöfart regleras i EU-direktivet 2006/87.
är “the implementation of a new or significantly improved product (goods or service), or process, a new marketing method, or a new organizational method in business practices, workplace organization or external relation.” Definition kommer från OECDs Oslo Manual.
är utpekade, EU-klassade, inre vattenvägar som indelas i fyra zoner och definieras av våghöjden. Indelningen av zoner baserar sig på en FN- rekommendation (UNECE). Zon 1 utgörs av vattenvägar med en signifikant våghöjd som över viss tid i genomsnitt inte överskrider 2,0 m. För zon 2 och 3 är gränserna för den signifikanta våghöjden 1,2 m respektive 0,6 m. Zon 4 regleras inte i rekommendationerna men avser kanaler där våghöjden i praktiken är 0 meter.
begrepp för transportarbetet inrikes (mellan svenska hamnar) för gods och passagerare. Hit räknas den EU-klassade inlandssjöfarten, kustsjöfarten, den nationella passagerarsjöfarten och annat inrikes transportarbete med fartyg. Av det totala svenska godstransportarbetet står fartygstransporten för idag för 7 procent.
eller intercoastal trade är engelska begrepp för närsjöfart. Det vanligaste begreppet är dock short-sea shipping. Coasting trade används i många f d engelska kolonier. Inom EU har begreppen coastel trade och coastwise water transportation gått tillbaka.
ibland även co-modalitet, sammodalitet och kombinerade transporter, är ett viktigt nyckelord för att skapa det hållbara transportsystemet. Det betyder konkret att en transport, från A till B, av en godsenhet eller av en passagerare sker med hjälp av flera trafikslag och omlastning däremellan. Godset, som oftast är lastat i containrar, växel- eller containerflak, semitrailrar eller lastbilar, transporteras på tåg, lastbil, fartyg eller inlandpråm. Ökad intermodalitet och en optimal integration mellan trafikslagen är en central del av den europeiska transportpolitiken.
är ett standardiserat regelverk för internationella organisationsregler ombord för en säker drift av fartyg och förhindrande av föroreningar.
International Union for Conservation of Nature. Ett internationellt organ för naturskydd.
förkortningar för Inland Waterways och Inland Waterway Traffic, beteckning den europeiska inlandstrafiken under EUs regelverk 2006/87.
benämning på den legendariska svarta piratflaggan sin dödskalle och korslagda ben. Den började användas på 1700-talet.
är en tiondel av en distansminut eller en sk nautisk mil, även kallad sjömil.
Företag, offentliga aktörer och akademi i samma näring och inom ett geografiskt avgränsat område, se Maritima klustret.
är en enhet för ett fartygs fart. En knop är en distansminut per timme dvs 1,85 km/tim.
Kommersiell sjöfart innefattar både handelssjöfarten, passagerarsjöfarten och den mindre godssjöfarten. Sjöfart finns även i offentlig regi inom t ex Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Trafikverket och t ex Försvarsmakten/Marinen.
trafik som utnyttjar vattenvägen längs kusten. Kustsjöfart, som går mellan nationella hamnar ingår i den inrikes sjöfarten. Kustsjöfart kan också vara en del av en närsjöfartslösning som i sin slinga mellan europeiska hamnar även trafikerar svenska hamnar och/eller längs kusten.
Lighthouse är en neutral samverkansplattform som sedan 2006 har arbetat för att lyfta fram och främja maritim forskning och innovation i triple helix samverkan mellan industri, samhälle, akademi och institut. 2014 gick Lightouse från att vara ett regionalt kompetenscenter till att bli en nationell plattform med visionen ”Lighthouse – för en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö”. Lighthouse partners och medlemmar består av samtliga nationella lärosäten med sjöfartsutbildningar och betydande sjöfartsforskning, redare och branschföreningar, myndigheter och forskningsinstitut. Mer information på www.lighthouse.nu
är trafik där fartyg går mellan bestämda hamnar och efter bestämd tidtabell, oftast med samma typ av last. Till exempel går ofta RoRo-fartyg och containerfartyg i linjesjöfart.
se Informtionsteknik/informatik
utgör fem av de sju maritima klusterområdena – Transport, Tillverkning/Maritim teknologi, Havet som resurs, Service och Fritid och turism. Offentlig sektor och akademin ingår inte i näringsbegreppet.
betecknar den klustergemensamma vision- och strategiprocess som Sjöfartsforum drev 2009 – 2013 där alla aktörer i det maritima klustret var välkomna att delta. Under åren arbetade 22 olika arbetsgrupper med kartläggning, analys, mål och handlingsplaner. Mellan 50 – 150 företag och organisationer var aktiva i arbetet. Processen syftade till att klustret själv skulle ta ansvar för sin utveckling, samverka i högre grad, få samsyn kring viktiga frågor och finna en gemensam målbild framåt. Strategiprocessens viktigaste mål var – och är – att Sverige ska ha en politiskt beslutad maritim strategi som ger långsiktiga förutsättningar för den maritima näringen samt att sjöfarten ska öka i transportsystemet. Strategiprocessens slutdokument heter det Maritima Manifestet – jobb, kompetens och samhällsnytta.
betecknar företag, organisationer och verksamheter som kan kopplas till havet som vattenväg eller havet som resurs. Det svenska maritima klustret, definierat enligt EUs definition, består av sju olika klusterområden; Tillverkning/Maritim teknologi, Transport, Havet som resurs, Service, Fritid och turism, Offentlig sektor och Forskning och utbildning. Klusteruppdelningen i sju områden är hämtad från Commission of the European Communities. (2007). Commision Staff Working Document. Maritime Clusters. I en svensk definition – till skillnad från EU Commissionens – ingår t ex vattenbruk och fiskeribranschen i område ”resurser från havet”. Fem av områdena utgör tillsammans den maritima näringen. I den ingår inte offentlig sektor och akademi. Alla sju klusterområden är beroende av den maritima kompetensen, alla påverkar också varandra och samspelet dem emellan är viktigt.
är slutdokumentet från den maritima strategiprocessen. Manifestet innehåller klustrets samlade och viktigaste åtgärdspunkter för en långsiktigt stark utveckling.
(tidigare Sjöfartsforum) intresseförening för företag och organisationer inom det maritima klustret. Föreningen driver klustergemensamma maritima frågor och agerar arena för möten och samverkan inom det maritima klustret. Målet är en konkurrenskraftig maritim näring, god kunskap om sjöfart och maritim verksamhet i samhället samt ett starkt maritimt kluster i samverkan.
International Convention for the Prevention of Pollution from Ships. MARPOL är en konvention under IMO, som omfattar föroreningar till havs från fartyg (i operation eller vid olyckor).
Marine Environment Protection Committee (MEPC ). IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön.
är EU-projekt – initial ett svenskt – för att utveckla effektivare, säkrare och miljövänligare sjötransporter. Sjöfartsverket leder projektet som är uppdelat i fyra delar; dynamisk och proaktiv ruttplanering, verifikationssystem för sjöbefälscertifikat, kvalitetssäkring av HELCOMs farleder och globalt utbyte av maritim information.
är ett begrepp som myntades av EU-kommissionen 2001. Det är kopplat till kommissionens önskan att åstadkomma en överföring av gods från väg och järnväg till sjöfart. Det inkluderar olika möjligheter till stöd. Motorways of the Sea avser de transportleder som används av närsjöfarten för att knyta samman EUs hamnar och medlemsländer.
Maritime spatial planningHavsplanering. För mer information se www.unesco-ioc-marinesp.be/
en intra-europeisk sjötrafik. Kallas även short-sea shipping (SSS), kortsjöfart och europasjöfart. Det är trafik med gods och passagerare som går i slingor mellan hamnar inom Europa. EU definierar närsjöfarten som både inrikes och internationell trafik, inkl feedertrafik, på hav, sjöar och mellan hamnar i geografiska Europa (inkl Norge och Island) eller mellan dessa hamnar samt icke-europeiska länder vars kustlinje ligger vid de insjöar som angränsar EU-hamnar. Hamnarna i Marocko, Egypten, Israel och Ryssland (mot Barents hav, Vita havet och de ryska hamnarna i Östersjön) räknas in. Även offshore supply services, med sin specifika verksamhet räknas numera till närsjöfarten.
Nautisk mil motsvarar 1.852 meter eller en så kallad distansminut eller sjömil.
är inget vedertaget begrepp men innefattar den sjöfart som bedrivs inom Försvarsmaktens/Marinen samt inom andra statliga myndigheter, t ex Kustbevakningen, Polisen (sjöpolisen), Trafikverket (Färjerederiet) och Sjöfartsverket (lotsbåtar, isbrytare och arbetsfartyg).
är en förkortning för begreppet Pure Car Truck Carrier. Det är fartyg som, med höj- och sänkbara lastdäck och däck med extra förstärkning, kan lasta bilar, lastbilar och annat tyngre rullande gods.
i svensk traditionell betydelse, ett enkelt fartyg utan överbyggnad för transport av gods på korta avstånd. Pråmen har oftast ingen egen framdrift utan är avsedd för bogsering.
är ett annat begrepp för inlandspråmar och inlandsfartyg – fartyg i den EU-klassade inlandssjöfarten (engelskans barge). Fartygen har 2-4 mans besättning och är anpassade för sina vatten, dvs floder, sjöar, kanaler och väderskyddade kustzoner. Det finns olika typer av pråmfartyg, tankpråmar, bulkpråmar, containerpråmar och bilpråmar. Pråmfartyg kan ha egen motor eller sakna egen framdrift och transporteras i konvojer med hjälp av s k push-barges.
Ett särskilt känsligt havsområde som behöver särskilt skydd genom åtgärder från IMO (International Maritime Organisation) på grund av dess betydelse för ekologiska, socio-ekonomiska eller vetenskapliga skäl och som kan vara känsliga för skador av internationell sjöfartsverksamhet. Källa: IMO.org
är korta bogserpråmar som skjuter pråmar utan egen framdrift framför sig i konvojer.är korta bogserpråmar som skjuter pråmar utan egen framdrift framför sig i konvojer.
rederi, ett företag som äger fartyg och bedriver sjöfart. En äldre vanligt förekommande term är redare, vilket korrekt sett inte syftar på själva rederiföretaget utan på den person som äger det. I Sverige har rederier genom tiderna ofta varit familjeägda. Många är det fortfarande.
om- eller tillbyggnation av ny teknik och nya funktioner på äldre båtar.
fartyg som transporterar roro-last och passagerare. Färjor med stor tonvikt på passagerare kallas ofta roro/passagerarfartyg.
roll on roll off, är en teknik för att köra last av och på fartyg samt mellan däcken. RoRo-tekniken har sina rötter i Sverige.
fartyg specialbyggt för lastenheter som kan rulla av och på fartyget via ramper, exempelvisvis bilar, lastbilar, trailers mm.
är det som genererar värden för oss alla och för samhället. Sjöfarten, både offentlig och kommersiell och annan maritim verksamhet genererar stor samhällsnytta för samhället i stort, för industri och handel och för människor i deras vardag och fritid.
är avgasrenare för framför allt svavel. Avgaserna ”tvättas” vilket minskar utsläppen av SOx, svaveloxider. Alla fartyg kan inte installera scrubbers och tekniken är under utveckling på sjösidan.
är fartyg i närsjöfart anpassade för trafik på inre vattenvägar, t ex fartyg som här i Sverige går in i Vänern.
förkortning för Sulpher Control Emission Area. SECA är ett s k svavelkontrollområde där bränsle med lägre svavelhalt krävs. Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen utgör ett stort SECA-område som berör sjöfart i och på Sverige. Den 1 januari 2015 införs regler där svavelhalten i fartygsbränslet får vara max 0,1 procent inom detta område. Reglerna är antagna av FN-organet IMO och fastställda av EU. För att klara den lägre svavelhalten krävs bättre och därmed dyrare bränsle, t ex marin diesel eller LNG. Man kan också ”tvätta” avgaserna i s k scrubbers ombord. Globalt gäller 3,5 procent utsläpp av SOx. Det finns även SECA-områden i nordamerikanska kustområden.
är det europeiskt begreppet för närsjöfart, dvs en intra-europeisk trafik för gods och passagerare mellan europeiska hamnar. Se närsjöfart.
är ett begrepp som beskriver möjligheten för transportörer att, på ett enda ställe, interagera med och rapportera information som krävs av myndigheter i samband med transporter (t ex tull, kustbevakning, maritima myndigheter etc). I direktiv från EU ska alla medlemsstater implementera en nationell portal för myndighetsrapportering senast 2015.
Sjöfart är transport av människor och gods inom ett land, längs kuster och mellan länder och kontinenter. Transporten sker med fartyg eller båtar i olika storlekar. Begreppet båt betecknar oftast en farkost mindre än 12 x 4 meter. Den juridiska definitionen av ett fartyg skiljer sig mellan olika regelverk och bestämmelser. Sjöfart räknas som ett av fyra trafikslag (väg, järnväg, luftfart och sjöfart), men betecknar ofta även näringen bakom, dvs främst rederier och skeppsmäklare. Sjöfart i betydelsen transport ingår som en av sju branschområden i den svenska maritima näringen och i det nationella maritima klustret. Sjöfart på engelska översätts oftast till shipping, men också i dess olika betydelser till navigation, seafaring, maritime traffic, transport by sea, sea transport, maritime sector och t ex maritime industry.
har bytt namn till Maritimt Forum. Se Maritimt Forum i ordlistan.
är en statlig myndighet och ett affärsverk med ansvar för farleder, lotsning, isbrytning, sjömätning och sjöräddning.
i dagligt tal en person som arbetar ombord på ett fartyg. Som sjöman jobbar man ofta lika många dagar ombord som man sedan är ledig med betalning. Det finns många yrken som sjöman – matros, styrman, befälhavare, motorman, fartygsingenjör, teknisk chef/maskinchef, kock och i förekommande fall även restaurang- och intendenturpersonal.
motsvarar 1.852 meter eller en så kallad nautisk mil eller distansminut.
Med skepp avses de fartyg vars skrov har en längd av 12 meter eller mer och en bredd av fyra meter eller mer. Annat fartyg kallas båt.(källa: Svenska sjölagen)
är en term för flera yrkeskategorier; befraktningsmäklare, köp- och försäljningsmäklare, fartygsagent och linjeagent.
International Convention for the Safety of Life at Sea.
Internationell konvention för säkerhet för människoliv till sjöss. Betraktas allmänt som den viktigaste av alla internationella fördrag rörande säkerheten för handelsfartyg. Reglerar bland annat hur fartyg ska vara konstruerade och utrustade, speciellt vad gäller livräddning, eldsläckning och radioutrustning, hur last ska hanteras och resan planeras och ledas. Källa: imo.org, Wikipeida.
svaveloxider. Vid förbränning av fartygsbränsle som innehåller svavel reagerar svavel med luftens syre och det bildas svaveloxider, främst svaveldioxid. Svaveloxider bidrar bland annat till försurning av våra hav och sjöar.
EUs State Aid Guidelines, meddelande C(2004) 43 från kommissionen, reglerar EUs riktlinjer för statligt stöd till sjötransport.
alternativt Time Sheet är namnet på dokument där all information om ett fartygsanlöp finns samlat.
SHK utreder alla olyckor och tillbud inom den civila sjöfarten sedan 2011 som enligt Internationell och nationell lagsstiftning ska utredas. SHK:s uppdrag omfattar utredningar av olyckor eller tillbud till sjöss som inträffar i direkt anslutning till driften av handelsfartyg, fiskefartyg eller statsfartyg inom svenskt territorialvatten, eller med fartyg under svensk flagg oavsett var olyckan eller tillbudet inträffar. Källa: Statens haverikommission (SHK).
bedriver en omfattande bidragsverksamhet inom svensk sjöfart. Syftet är att förbättra säkerheten och öka trivseln ombord, men också att hjälpa till att upprätthålla en hög kvalitet inom forskning och utbildning. Varje år delar stiftelsen ut ett stort antal belöningar till sjömän som gjort insatser för att förbättra arbetsförhållanden och fritid till sjöss.
en förening för marintekniska underleverantörer och småbåtsindustrin.
bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges allmänna hamnar. Ingår i TransportGruppen.
branschorganisation för svenska större gods- och färjerederier med trafik över hela världen.
är en branschorganisation för företag verksamma inom linjeagenturverksamhet, köp- och försäljning, befraktning och skeppsklarering.
fartyg för flytande last som t ex olja och flytande naturgas.
är en måttenhet för att mäta godstransportarbetet. För passagerare är motsvarande term personkilometer. För godstransporter gäller att ”varje godsenhets massa i ton multiplicerat med transportsträckan i kilometer för var och en” (Wikipedia) ger tonkilomermåttet. Denna måttenhet är det trafikslagsövergripande bästa sättet jämföra och bedöma transportsystemens transportarbetet (till skillnad från att enbart titta på antalet ton gods).
gods som inte är flytande och inte transporteras paketerat, t ex kol, malm, skogsprodukter och spannmål.
är en intermodal terminal som är belägen i inlandet och sammanknuten med en hamn/hamnar med fast järnvägsförbindelse. Torrhamnen innebär att hamnen kommer närmare marknaden och att transportköparen kommer närmare hamnen.
De fyra trafikslagen är vägtrafik, bantrafik, sjöfart samt luftfart.
Källa: Rikstermbanken; http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=284482
myndighet med ansvar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.
är en intermodal terminal som är belägen i inlandet och sammanknuten med en hamn/hamnar med fast järnvägsförbindelse. Torrhamnen innebär att hamnen kommer närmare marknaden och att transportköparen kommer närmare hamnen.
deep-sea shipping, bedrivs mellan olika kontinenter och omfattar trafik på de stora världshaven. De transoceana fartygen (seagoing ships) är dimensionerade för att klara vågor i storleksordningen 30 meter. De ska uppfylla internationella regelverk fastställda av FN-organet IMO. Fartygen är ofta mycket stora med lastkapacitet runt 300-500 000 ton eller 18 000 TEU eller för passagerarfartyg 5- 6000 personer.
Persontransporter respektive godstransporter
Källa: Rikstermbanken; http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=231866
är en regelsättande myndighet som arbetar för säkra och miljövänliga transporter på vägar, på sjön, i luften och på järnväg.
United Nations Convention on the Law of the Sea. Förenta Nationernas havsrättskonvention.
inom det maritima området finns främst på Chalmers Tekniska Högskola, institutionen för Sjöfart och marin teknik i Göteborg, Kungliga Tekniska Högskolan, institutionen för Farkost och flyg i Stockholm och Sjöfartshögskolan/Linnéuniversitetet i Kalmar. På gymnasienivå finns utbildningar på ett fåtal ställen i Sverige.
betecknar de maximala dimensionerna för fartyg som är byggda att gå på Trollhätte kanal. Längd 88 m, bredd 13,2 m, djupgående 5,4 m.
utför underhåll, reparationer eller nybyggnad av fartyg och utrustning för offshore. Ett varv består ofta av en stor sammansättningsverkstad till vilken en mängd underleverantörer av utrustning, maskiner och tjänster är knutna.
Very Large Crude Carrier, betecknar en tanker på mellan 200 000 – 319 000 dwt.
är FN-organet IMOs universitet beläget i Malmö.
enligt en FN-rekommendation (UNECE) gäller för klassningen av inlandsfarvattnen, enligt EUs regelverk. För EU-klassade inre vattenvägar finns zonindelning, till skillnad från den havsbaserade IMO-sjöfarten som har fartområden. Zon 1 utgörs av vattenvägar med en signifikant våghöjd som över viss tid i genomsnitt inte överskrider 2,0 m. För zon 2 och 3 är gränserna för den signifikanta våghöjden 1,2 m respektive 0,6 m. Zon 4 regleras inte i rekommendationerna men avser kanaler där våghöjden i praktiken är 0 meter.