Maritimt Forums medlem Stockholms Hamnar arrangerade en spännande sjöfartsdag där ekonomi, regeringens transport- och sjöfartspolitik och grön omställning var i fokus. Magdalena Bosson, vd på Stockholms Hamnar, modererade seminariet och Jens Holm (V), ordförande för Stockholms Hamnar, inledde med att prata om att prata vikten av hamnen för Stockholm och det arbete som pågår med grön omställning.

– Våra hamnar är en nod för godsmottagning och hamnarna spelar en stor roll för Stockholm för besöksnäringen. Vi har många spännande projekt och vi ställer om hamnen. Vi ställer exempelvis även krav på rederierna avseende avfallshantering och arbetar med el vid kaj. Men vi sätter även solpaneler på vårt egna tak, säger Jens Holm (V), ordförande Stockholms Hamnar.

Stefan Fölster, nationalekonom, adjungerad professor i nationalekonomi KTH presenterade om Sveriges ekonomi och gav en konjunkturbild samt möjligheter och utmaningar för framtiden.

– Ekonomi är som ett fartyg som gungar med konjunkturen. Den enda konsensus mellan prognosmakare är att det inte finns en konsensus. Konjunkturprognoser är bättre än slumpen två år framåt men inte mer. Prognosen år 2025 närmare sig 2,5 procent men de flesta tror på en halvbra prognos nästa vår. Riksbanken är den prognosmakaren som har fått revidera sin prognos mest. Att det har gått sämre än många har tänkt sig är på grund av inflationen som har blivit högre än vad man tänkt sig och det beror lite på kriget men mest på ”ko-släppet” efter pandemin där många svenskar har sparat pengar under pandemin. Både i Sverige och USA har näringslivet höga vinster förra året, vilket gjorde att det blev ont om saker och inflationen ökade. Riksbanken är fortfarande bekymrad för inflationen och menar det finns en risk att den håller i sig länge. Min slutsats är att inflationen kommer att avta men under tiden har vi en hög ränta som pressar många och att Riksbanken kommer att sänka ränta långsamt. Det som fortfarande är mest osäkert är att handla om bostäder handlar om räntor över en hög period och därför har bostadsbyggandet minskat kraftigt. Det är också en förklaring för att industrin inte går så bra, inte heller exporten går särskilt bra. Frågan är nu hur kan det vända och jag tror att när räntorna faller så har även priserna fallit och då är bopriserna väsentligt lägre och det finns inte därmed bara förlorare utan även vinnare. Det är också fler sysselsätta än på länge men det sker en kraftig minskning av ungdomar som kommer från utbildningar. Därför kommer vi inte ha lika många som är rädda för att bli av med sina jobb varför konsumtionen inte minskar lika mycket, säger Stefan Fölster.

Gällande transportfrågorna menar Stefan Fölster att mer styrning behövs.

– Gällande transportinvesteringar så har man i Sverige fått allt mindre och transportnätet är allt mer ansträngt och Trafikanalys skriver exempelvis att tillförlitligheten kommer allt längre bort från de transportpolitiska målen. Jag fick en uppgift om att se på hindren gällande innovation i transportsektorn och som svar fick vi att det är brist på tydlig nationell styrning om vem som har ansvar, fragmentering av myndigheter, beslut om som inte handlar om samhällsekonomiskt värde utan även regelkrångel och problem med upphandlingsprocesser. Vi har även titta på best practice och bland annat på Nederländernas transportstrategi som är kort men med ambitiösa krav och mycket handlar om hamnar. Exempelvis pekar man tydligt ut ansvarsområden och ansvariga för åtgärder. Andra best practice är investeringar i bolag som norska ”Nye Vejer”. En annan sak är en statlig organisation som kan tala om vad som är lönsamt och inte, vilket man gör i Nya Zeeland. Vad skulle då kunna hjälpa oss? EU kom nu med sin Net Zero Industry Act där man säger att EU ska få en förenklad tillståndsprocess för industrier och underleverantörer, det ska vara max ett år för tillstånd och en ansvarig myndighet för tillståndet som ska bli bindande EU-reglering. Detta är en chans för Sverige att använda som mall för alla tillståndsprocesser, säger Stefan Fölster.

Johan Davidson, statssekreterare landsbygds- och infrastrukturdepartementet berättade om regeringens arbete med transport- och sjöfartsfrågor.

– En av de tydligaste prioriteringar för den här regeringen är att hela Sverige ska fungera. Regeringen värnar jobb och tillväxt i hela landet och Sverige är därför beroende av fungerande transportsystem. Stora satsningar behövs på infrastrukturen då underhållet är eftersatt och kapaciteten är bristfällig på flera håll. Vi kommer behöva lägga mycket pengar på detta i den nya infrastrukturplanen. Det är mycket som ska göras och för att koka ner till transportsektorn och få tillväxten i hela landet behövs alla delar och det behövs både tåg, bil och fartyg och det ska fungera oavsett årstid. Sverige är ett import – och exportberoende land och från ett godsperspektiv så är import minst lika viktig som export då det är i princip samma värde som går fram och tillbaka till Sverige. Sverige är också till stor del omgiven av vatten och hamnarna är därmed viktiga för att Sverige ska fungera. Regeringen anser att alla trafikslag är viktiga och ska utvecklas utifrån sin potential och de ska inte ställas mot varandra utan de kompletterar varandra och det är effektiva transportsystem som behövs. Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka sjöfartens konkurrenskraft. Bland annat om stämpelskatten och tonnageskatten för att få fler svenskflaggade fartyg. Regeringen tittar också på kompetensförsörjning inom sjöfarten och här har man på vissa håll skapat hårdare krav än EU. Vi tittar på frågan om bare-boat-register och kommer jobba för att det ska bli en ny möjlighet för uthyrning och sedan har vi även uppdrag om tågfärje-förbindelse mellan Trelleborg och Tyskland – och detta är ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Sedan ska Trafikverket kolla på reservhamn på Gotland och utredningen kom med svar idag. Sjöfartsverket har även historiskt haft tillskott för isbrytare och regeringen har sökt om EU-medel för isbrytarna och isbrytarna kommer kunna bryta bredare rännor och har mer kapacitet och de kommer också ha fossilfri drift. Sjöfarten och hamnarna är navet i både det svenska och Europeiska perspektiv och viktigt för att även öka konkurrenskraften på europeiska nivå. Här har vi tidigare skrivit in att sjöfarten ska användas i en bredare analys som Trafikverket gör. Alla åtgärder kommer inte hanteras inom den nationella planen, men Trafikverket ska redovisa de övriga behoven för sjöfart och luftfart och finansieringsformer och ansvarsfördelning. I hela processen så eftersträvar regeringen en god dialog och man kommer ha möjlighet att spela in sina inspel till Trafikverkets underlag som ska presenteras i januari och sedan tar regeringen fram en infrastrukturproposition som ska presenteras i hösten 2024 och sedan ska riksdagen ta beslut i slutet av år 2024 och då börjar planeringen av de konkreta projekten och det är i detta skede som åtgärder som ska konkretiseras, prioriteras och rangordnas. Ett tips är att ha god kontakt med Trafikverket så att dessa underlag kommer in till Trafikverket och dialog med det som är angelägna frågor, säger Johan Davidson.

Hillevi Priscar, Sverigechef OX2, berättade om bolagets arbete med att skapa grön energi.

– Energi kan inte förstöras, bara omvandlas. Ett energisystem är inte bara det fysiska utan även människorna. Det finns idag ingen energibrist och framtiden är okänd, men vi måste våga riska. Dåtiden kan berätta saker för oss men det är framtiden vi behöver komma in i. Vi är nu inne i en era med global pandemi, Rysslands krig mot Ukraina och Israel-Palestinakonflikten. Energiomställningen är inget nytt, men nu måste den gå snabbare. Sveriges nuvarande energisystem byggde vi på 20 år, men nu har vi bara fem år på oss och då måste man jobbare snabbare och vad som är tydligt är att det är en grön omställning och en stor del av investeringarna kommer handla om vind- sol och vatten. Allt vi gör idag är på kommersiella grunder. Vi ser nu att vi kan jobba med e-bränslen och få fram kostnadseffektiv produktiv för nya bränslen och man har både land- och havsbaserad vind. Utmaningarna är dock stora. Det saknas ett helhetsgrepp kring energiinfrastrukturen där nät, hamnar, ledningar och tillståndshantering blir lidande. Resursfrågan är en annan utmaning där råmaterial, leverantörsledet och kompetensförsörjning är i fokus för hela energibranschen. Det tredje är att riskaptitalen där någon måste våga gå före i en osäker värld, säger Hillevi Priscar.

Autonom och eldriven sjöfart är något som nu är verklighet och bland annat arbetar rederiet Torghatten med detta i både Norge och Sverige.

– Nu ska hela den maritima näringen göra en grön omställningen genom el, vätgas och andra energikällor. Det är vi inom färjebranschen som pushar utvecklingen på omställningen och autonom sjöfart. I Norge har uppdragsgivaren ställt krav i de offentliga upphandlingar, vilket bidrar till att hälften av vägfärjorna är elektrifierade. Det har även kommit på många kapitalstarka aktörer på ägarsidan vilka velat investera. Torghatten gör nu det möjligt för människor att bo på en ö men ändå ta sig till fastlandet. Bolaget har tre norska rederier och lilla Torghatten AB och ca 90 fartyg och 1700 anställda. I norsk kontext är man en av fyra aktörer som alltid tävlar om de statliga kontrakten. På Moss-Herten har vi tre elektrifierade och autonoma färjor. Under år 2020 blev man uppköpt av svenska EQT och man har bland annat även Molslinjen och svenska ForSea (nu Öresundslinjen). Vi ser att Sverige har en gammal flotta som är redo för att ställas om och det vill vi vara en del av och vårt första fartyg i Sverige är MF Estelle som går i Stockholm och är helelektrisk, har solpaneler på taket och är helt självkörande. Vi tror att framtiden är autonom både på små och stora färjor och kan leda till flera fördelar gällande säkerhet och öppettider, ruttoptimering, energieffektivisering och bättre användning av expertis då det är en brist på manskap idag. Genom den självkörande tekniken kan en kapten styra flera fartyg från ett kontrollrum. Det går snabbast om vi alla går i samma riktning. Sjöfartsmyndigheterna och Transportstyrelsen måste få ett klart mandat och kapacitet och kompetens gällande ny teknologi. Uppdragsgivaren måste också ställa krav på nollutsläpp och teknologiutveckling genom offentlig upphandling, säger Reidun Svarva, affärsutvecklingschef Torghatten.

Thomas Doepel, vice president and deputy CEO Finnlines, och Susanne Kaarnimo-Knight, vd på det nybildade bolag som ska bedriva Östersjökryssningar med M/S Birka Stockholm, menade båda att även om det idag finns stora utmaningar finns  deten framtidstro och att det är viktigt för sjöfarten att ställa om.

– Det är skönt att inte vara ett börsnoterat bolag och på kort sikt är det många utmaningar med anfallskrig och pandemin men det finns mycket framtidstro också gällande exempelvis framtida bränslen och att omställningen är möjlig. Just nu är det framtida bränslen som vi håller på och utvecklar och vi utvecklar en ny fartygsserie. Vi gick in och förnyade flottan och beställde fem fartyg och fyra fartyg levererades förra året. Vi har breddat fartygen och fått mer kapacitet och vi har även batteriteknologi och landström som hjälper. Vi pratar mycket om försörjningsberedskap och vi är ett infrastrukturbolag och har alltid kombinerat transporter av människor och gods. Vi transporterar nästan 1 miljon passagerare idag och vi ser att närtrafiken under tuffa tider ökar. Det är så mycket vi kan ställa om och de senaste tre åren har vi minskat utsläppen med en tredjedel, det handlar om små saker som att kunna öka lastkapaciteten, köra med rätt hastighet, vara snabbare i hamnen och vi kombinerar sedan mycket teknologi så vi har batteri ombord och kan optimera mycket energiförbrukningen ombord. Även designen på fartyget blir bättre hela tiden. Sedan handlar det även om människor och attityder ombord. I framtiden handlar det även om att samarbeta med hamnen. Om ett år kommer vi att ha ett fullt år med båda nya fartyg och sjunkande räntor där den omställning vi har idag kommer fyllas mer med framtidstro och att vi kan berätta att vi har haft ett år med trafik, säger Thomas Doepel.

– Det finns en optimism och det finns möjligheter men det är upp till oss att ta tag i dem och det finns mycket att göra gällande forskning generellt. VI är i en mycket svår ekonomisk situation men det kan också ge oss möjligheter. Vi agerar nästan bara på nationellt vatten på Östersjön och det kan kännas tryggare än att resa längre bort. De flesta känner till fartyget Birka som nu kommer heta något som lanseras imorgon och då berättar vi även om säljstart och i vår kommer det att ske. Fartyget står nu i Värtahamnen. Om ett år hoppas vi kunna transportera passagerare både kryssningar och destinationskryssningar till exemepl till Höga Kusten och Gotland, säger Susanne Kaanimo-Knight.

Publicerad: 2023-12-04