Skogsnäringen är en av Sveriges största transportköpare och det trafikslag man använder sig av mest för utrikes transporter är sjöfart. För de inrikes transporterna står sjöfarten för en betydande andel. För inrikes sjötransporter så är det särskilt flis som transporteras, men även rundvirke, massa och en mindre andel papper.
Sverige står för ca 4 procent av världens produktion av pappersmassa, papper och trävaror och skogsindustrin är mycket viktig för Sveriges ekonomi. Merparten av de utrikes transporterna för svensk massa, papper och kartong går till Tyskland medan sågade trävaror framför allt transporteras till Storbritannien. Hela 55 procent av marknaden står Europa för, följt av Sverige som står för 17 procent och Asien 12 procent.
– Sjötransporterna är jätteviktiga och det viktigaste transportslaget för utrikes transporter av skogsprodukter. Även hamnarna är viktiga för omlastningen till andra färdmedel. Hela infrastrukturen för skogsindustrierna byggdes upp längs älvarna och deras mynningar och därför har även många industrier egna hamnar. Har man inte en egen hamn så är skogsbolag ändå ofta stora kunder i hamnen, säger Elin Swedlund, ansvarig för transportfrågor på Skogsindustrierna.
För Sverige som land har skogsindustrin varit en historiskt viktig näring och exportprodukt och är det än idag.
– Skogsprodukter svarar för 10 procent av Sveriges totala varuexport och 3 procent av den totala varuimporten. Det är hela 80 procent av skogsindustrins produkter som går på export till ett värde ca 164 miljarder kronor. Skogsindustrin är en gammal industri som växte sig stark under 1800-talet då resten av Europa efterfrågade skogsråvaror.. Det var mycket tack vare skogsindustrin som Sverige kunde lyftas ur fattigdom under 1900-talets början och det var även då vi fick vår första skogslagstiftning som sa avverkade träd måste ersättas med ny skog, säger Elin Swedlund.
Idag har Skogsindustrierna ett stort fokus på hållbart skogsbruk, klimatfrågor och biologisk mångfald, blad annat genom branschens nyligen lanserade Framtidsagenda.
– Ett modernt skogsbruk är nödvändigt för hela samhällets hållbarhetsarbete och för att minska klimatpåverkan. Precis som med människor behöver träden mer näring när de växer än när de är fullvuxna och det är när träden växer som de tar upp koldioxid. När träden dör och förmultnar frigörs koldioxiden ut i luften igen. Ett aktivt skogsbruk kan därmed parera när träd ska avverkas eller ej för på så sätt lagra så mycket kol som möjligt i skogen och sedan även i de plank och trävaror som produceras av träden. Av restprodukterna görs kartong, papper och bioenergi som ersätter fossila alternativ från olja, kol och naturgas på samma sätt om trävaror ersätter stål och betong. Därmed är ett aktivt skogsbruk betydligt bättre ur klimathänsyn än till exempel en orörd skog.
– Även gällande transporterna är hållbarhet viktigt för skogsindustrierna. Både EU och våra kunder kräver att vi ska nå bidra till klimatmålen. Dock kan våra kunder inte räkna hem en extra kostnad för fossilfria sjötransporter då svensk skogsindustri redan har så mycket lägre fossila utsläpp från produktionen än vad de flesta av våra konkurrenter i andra länder har. Utsläppen från sjötransporterna är därmed marginella för kunden. Detta gör inte hållbarhetsfrågorna mindre viktiga för oss, utan vi behöver bara vara mer kreativa för att klara klimatmålen då vi inte kan föra vidare kostnaderna till våra kunder. Här är vi i behov av nytänkande leverantörer, säger Elin Swedlund.
Även kriget i Ukraina har påverkat Skogsindustrierna och logistiskflödena.
– Ryssland var tidigare ett av de största exportländerna av virke, men idag är det Sverige, Finland och Kanada som står för exporten. Framför allt Finland har tidigare importerat från Ryssland och de har därför fått leta nya leverantörer bland annat i Sverige vilket lett till nya prisbilder och logistikflöden. Nu kör man exempelvis från Baltikum till södra Sverige i nya logistikkedjor, säger Elin Swedlund.
– Framöver önskar Skogsindustrierna att olika transportslag inte ställs mot varandra eftersom alla transportslag behövs. Rederier och hamnar vinner på att svensk skogsindustri kan exportera mycket produkter med bra marginal för då får svensk sjöfart en starkare transportköpare. Men om Sverige – eller för den delen andra länder där våra svenska trävaror transporteras igenom – väljer att höja avgifter på lastbil eller järnväg så blir resultatet snarare att Sveriges skogsindustris marginaler minskar och svensk sjöfart får en sämre transportköpare i form av en fattigare kund som transporterar mindre volymer, säger Elin Swedlund.
Skogsindustrierna menar att omställningen inte klaras genom ökade skatter och avgifter utan genom tillgång på bättre och smartare alternativ.
– Vi ser att genom att renodla alla olika avgifter som läggs på de olika transportslagen så kan Sverige ge näringslivet förutsättningar att ställa om med bibehållen konkurrenskraft. Transportsektorn står idag för 10-12 procent av världens BNP, men för svensk basindustri kan transportkostnaden utgöra hela 20 procent av produktpriset då vi har så långa transportavstånd till våra kunder. Eftersom transportkostnaderna från väg, tåg och sjöfart ackumuleras genom varukedjan så blir effekten av en ineffektiv transportpolitik att konsumentpriserna påverkas i flera led än bara mellan en enskild säljare och köpare. Idag står skatter och avgifter för majoriteten av kostnadsökningarna för transporter hos svenska skogsindustrier och det drabbar landet Sverige i form av försämrad konkurrenskraft, mindre investeringar, mindre skatteintäkter och färre jobb. Transporter från väg, tåg och sjöfart utgör alltså en betydande del av kostnaderna för svenska export och importvaror och bidrar därmed till ökad inflation, säger Elin Swedlund.
Frågan om biobränsle är också aktuell för Skogsindustrierna och en produkt som flera inom den maritima näringen efterfrågar.
– I Sverige sköter vi våra skogar på så sätt så att vi kan producera så raka och stora träd som möjligt så att vi kan bygga så mycket hus som möjligt, och av restprodukterna gör vi papper, kartong och textil. Det är bara av de delar som vi inte kan göra andra produkter av som vi gör bioenergi. Och det är bara vissa fabriker som har möjlighet att tillverka biobränsle till sjöfarten utan att göra avkall på produktion av andra varor som har större klimatnytta. Dessutom är styrkan i vår svenska skog att den växer så långsamt – och därmed har långa starka träfibrer som gör att vi kan bygga starkt och göra världens finaste kartong, men som biobränsle har vår långa starka fiber ingen fördel före andra fibrer. Därför är det bara vissa restströmmar från vårt svenska skogsbruk som lämpar sig till bioenergi och biobränsle. Dock börjar nya branscher som kemikalieindustrin att titta på dessa restströmmar, så konkurrensen om vår förnybara råvara från skogen är hård, säger Elin Swedlund.