Maritimt Forums medlem Svenska Skeppshypotek startade redan år 1929. Uppdraget man hade fått från Riksdagen var att finansiera fartyg för den svenska handelsflottan, något man gör än idag. Skeppshypotek fyller en mycket viktig funktion och möjliggör fartygsköp i Sverige.
– Generellt så är problemet att de stora bankerna har interna krav om att all sjöfart ska hanteras av en specialistgrupp för sjöfartsfinansiering, vilket är en grupp som är högt upp i banken. Det resulterar oftast i krav på större affärer för att bära kostnaden samt att rederiet har en större fartygsflotta och kan presentera sig i finansiella termer. Då kommer familjerederiet i kläm eftersom de normalt inte hanterar detta. Därför klarar normalt inte de stora bankerna att finansiera dessa rederier och där kommer Svenska Skeppshypotek in. Vi har en stor kunskap i styrelsen som beslutar om lån och vi har även byggt upp en kunskap som sitter i väggarna. Då Skeppshypotek får information från väldigt många rederier kan vi jämföra data med nya projekt. Vi fortsätter även diskussionen med dem som vi inte godkänner så att man kanske kan ändra något för att affären ska gå att genomföra. Vår plats i samhället är att hjälpa den svenska sjöfarten som till största delen består av mindre och medelstora rederier. Vid årsslutet hade vi 28 fartyg som vi har godkänt finansiering för varav hälften är tänkta att gå under svensk flagg, säger Arne Juell-Skielse, vd för Svenska Skeppshypotek.
Att vara rådgivare för rederier är också en del av Svenska Skeppshypoteks uppgift.
– Vi diskuterar alltid vilken finansiell riskprofil man vill ha i ett bolag. I dåliga tider är det exempelvis viktigt med en skyddskudde. Vi har inget intresse av att sätta våra kunder i problem så det är viktigt att kunna ta svängningar i marknaden. Råd vi ger handlar därför om hur mycket man kan belåna fartyg och så vidare. Vi sitter även på information om hur stora operationskostnader de flesta rederier har och hur flottan totalt ser ut. Genom detta kan vi se hur mycket lån ett rederi kan bära och fortfarande ha konkurrenskraftiga break-even nivåer. Vi ser exempelvis på teknisk specifikation och bemanning. Det är också viktigt att förbereda kunderna på dåliga tider som till slut alltid kommer. Produkttankmarknaden till exempel har varit mycket stark i över två år. Det är inget som talar för att det ska bli sämre, men det är en volatil och cyklisk marknad och hela den starka marknaden bygger på ett ineffektivt transportmönster på grund av omvärldsläget. Produkter från Ryssland som gått till Europa går nu istället till Indien och Kina samtidigt som Europa importerar från Mellanöstern eller USA. Situationen runt Röda havet skapar också nya rutter. Det värsta scenariot jag ser framför mig är att vi bygger upp en flotta baserat på ineffektiva transportmönster och sedan ändras omvärldsläget och om man sitter då på flera håll med onödig infrastruktur, det vill säga för många fartyg, säger Arne Juell-Skielse.
Vikten av att någon kan finansiera fartyg hör även ihop med försörjningsberedskap och säkerhetsfrågor. Arne Juell-Skielse menar att man även kan gå tillbaka i tiden för att se att dagens svenska handelsflotta inte skulle räcka i händelse av krig.
– Själva grunduppdraget vi fick år 1929 var att vi ska hjälpa till att förnya svensk handelsflotta. Tittar vi på situationen idag så är det ingen skillnad och det är minst lika aktuellt nu. När vi grundades var det mellankrigstid och idag har vi ett 100-tal fartyg under svensk flagg som vi kan kalla stora handelsfartyg. Under andra världskriget förliste ca 230 fartyg och då räcker inte den beredskap vi har idag, det är uppenbart. Man säger från försvarssidan att minst 200 fartyg krävs och det kanske räcker när det inte är några problem. Beredskapen är även medioker när det kommer till nästan samtliga yrken inom den maritima näringen, allt från ombordanställda till jurister och hela industrin behöver bli större så att vi får mer kunniga till branschen. Där fyller Skeppshypotek en viktig funktion. I dagsläget finansierar vi nästan 50 procent av alla större befintliga fartyg under svensk flagg och av alla kommande nybyggen är siffran närmare 80 procent. Vi försöker även hjälpa de rederier som vi tycker har potential genom att sätta ihop dem med andra banker och institut så de kan växa även utan oss, säger Arne Juell-Skielse.
Den gröna omställningen är ständigt i fokus för Svenska Skeppshypotek och en integrerad del i arbetet.
– Omställningen för flertalet av våra rederier skulle inte ske om inte Svenska Skeppshypotek fanns. Gällande hållbarhet och miljö har finansmarknaden landat lite. Förr utgjorde det gröna arbetet inom finans i stort sett finansiering av sådant som redan var grönt, men nu har tiden kommit till sjöfarten som behöver ställa om. I denna omställning sliter ofta bankerna med de halvgröna faser man måste igenom, men där tar Skeppshypotek en mer aktiv roll genom sitt kunnande och kravställande. När det kommer till bränslen är vi teknikneutrala och vi vill se att rederierna har strategin på plats och förutsättningar för att möta de miljökrav som finns och som förväntas komma. Idag är det dyrare att köra på alternativa bränslen och för framtiden är det viktigt att det blir ekonomiskt försvarbart att ställa om. Det är en balansgång med de nya reglerna från EU och de har gjort ett bra jobb, även om man har tagit beslut innan förutsättningar för omställning finns. De nya båtarna har idag högre kostnader än de gamla och jag hoppas att utsläppsrätterna biter ordentligt. Sedan är det en uppenbar fråga om vi har tillräckligt med exempelvis biogas eller e-metanol. I Sverige har vi redare som är duktiga på att jobba energieffektivt och med nya miljötekniker. Tills slut kommer den högre kvalitén att betala sig och där ser jag en stor möjlighet för Sverige. När man tittar mer globalt så kommer den stora frågan vad man gör med alla fartyg som går över oceanerna. Där får man fundera på om det är värt att ställa om precis alla båtar eller om några får köra med inblandning av fossila bränslen då det krävs enorma mängder grön el för produktion av gröna bränslen, säger Arne Juell-Skielse.