När Maritimt Forums medlem Svenskt Marinteknisk Forum (SMTF) bjöd in till årsmötesdag med öppet seminarium var konkurrenskraft och utmaningar för en hållbar blå ekonomi i fokus. Bland talarna fanns Andreas Bach, Christopher Pålsson, Ingela Berntson, Bertil Pevantus, och Jessica Hjerpe Olausson. Seminariet inleddes med information från SMTF.

– SMTF har förstorat ordet forum och vi vill gärna vara det torget där marintekniken träffas och där man gör affärer. Hållbar affärsutveckling är huvudsyftet med SMTF och vi kom till 2007. Medlemsantalet är nu 96 stycken. Vi har sedan 2017 RISE som värdorganisation. Vi rör oss inom domänerna som rör sig på, ovan och under havet samt i verksamheter som ligger i anslutning till havet. För 2024 har vi valt fyra verksamhetsområden; omvärldsbevakning och påverkan, nätverk och samverkan, innovations- och utvecklingsprojekt och internationalisering, säger Andreas Bach, verksamhetsansvarig på SMTF.

Vad styr egentligen vår framtida konkurrenskraft? Detta var temat för presentationen av Christopher Pålsson, Maritime Insight AB.

– Det som styr Sveriges industri generellt är omvärlden och vi är höggradigt påverkade av våra handelspartners vilka främst är våra nordiska grannar, EU, USA och Kina. Vi ser att hur vi tänker påverkas av vad vi varit med om de senaste åren med pandemin och med mera vilket gett störningar i försörjningskedjorna och man tittar idag mer på alternativa transportsätt, lagerhållning och man ser om nästa investeringsbeslut skulle vara närmare. Energipriserna går igenom precis allt och påverkar allt och säger vi att vi ska ha grön energi så påverkar det och försvårar det för oss. Klimatanpassningen påverkar också allt och här ligger vi i Sverige bra till. Geopolitiken påverkar också handelsflödena. I Sverige har vi länge haft traditionella ledstjärnor om kvalitet och säkerhet, men nygamla ledstjärnor, hållbarhet och energieffektivitet, har flyttats fram i alla led numera. Efterfrågan på grön teknik till sjöfarten påverkas av vilka fartyg som ska beställas i framtiden. Trafikverket har nästan 70 fartyg och en tydlig plan om att år 2045 vara helt klimatneutrala. Sjöfartsverket har cirka 100 olika farkoster. Svenska rederier med små passagerarfartyg byggs ofta i Sverige, mindre lastfartyg byggs ofta i Nederländerna och Tyskland och NOS bygger även i Norge, Danmark och Vietnam och allt annat byggs i Kina och Korea. Globalt finns det ett enormt nybyggnationsbehov de närmsta 20 åren. Kina har ca 2450 fartyg i orderboken och en stor del är containerfartyg och bulkfartyg. Korea är den största konkurrenten när det gäller varvsverksamhet, nästan enbart tankers och containerfartyg finns i orderboken. I Europa är vi starka på kryssningsfartyg och mer specialfartyg samt passagerarfartyg. Roro har vi tappat till Asien. Fartygen framåt drivs av LBG och LNG. Några fartyg kommer använda metanol och ammoniak. En del kommer även använda konventionellt bränsle med skrubber. Ungefär hälften av nybyggena kommer år 2028 drivas med konventionella bränslen, alltså diesel-fossildrift, säger Christopher Pålsson.

Maritimt Forums medlem Skärgårdsredarna var också på plats och berättade om skärgårdsredarnas behov av stärkt konkurrenskraft.

– Skärgårdsredarna bildades 1988 i Tellberg och för att vara medlem ska man ha yrkesfartyg om minst 8 meter med en bruttodräktighet under 800 och vi har idag 95 medlemsföretag och medlemmarna har tillsammans ca 360 fartyg av varierande storlek, 55 000 passagerarplatser och transporterar drygt 35 miljoner passagerare per år samt 14 miljoner fordon per år, säger Ingela Berntson, vd Skärgårdsredarna.

– Det finns ett stort behov av att också konvertera befintligt tonnage. Det som är en utmaning för oss är att hitta finansieringen för investeringar i nytt tonnage och bygga om det äldre tonnaget. Hållbarhet är ett ledord och även utveckling. Idag går dock teknikutvecklingen före regelutvecklingen. Att vi ska ha en hållbarare skärgårdstrafik och kollektivtrafik till sjöss är ett måste. Vi måste samverka om omställningen tillsammans och inte minst med Transportstyrelsen och när vi drev igenom ett riskbaserat regelverk för några år sedan var jag först skeptisk men det är en förutsättning för att det ska fungera. Vi tror på att vi behöver ett mer sammanhållet regelverk i framtiden. Upphandlande myndigheter är också en viktig samarbetspart, säger Bertil Pevantus, vd Styrsöbolaget.

– Sverige har fortsatt sätta gränsen för nedsättning av el i hamn för fartyg över 400 brutto. Det är en lågt hängande frukt att ta bort detta. Vi ingår även i ett projekt som heter ”Grön omställning” då det är svårt för sjöfarten att få medel från olika forskningsfinansiärer och vi ska genom projektet försöka få till något som passar sjöfarten bättre, säger Ingela Berntson.

Rekrytering och kompetensförsörjning var en annan utmaning som Ingela Berntson och Bertil Pevantus lyfte i sin presentation.

– Ny teknik sätter också utmaning på våra utbildningar. Vi kommer kanske ha andra lösningar på våra fartyg i framtiden som gör att utbildningar ser annorlunda ut framöver. Vi måste vara en attraktiv arbetsplats och vi lockar med att man kan jobba till sjöss men sova hemma, säger Bertil Pevantus.

– Vi har utmaningar gällande befälssidan och för fartygsförlagd utbildning så har det varit orimliga långa praktiktider för att få ut en klass 7-behörighet. I förra veckan hade vi möte med Transportstyrelsen då man har frågat om vad man anser ska krävas för att man får ut sin behörighet och på fredag kommer det ut en ny remiss i frågan, säger Ingela Berntson.

Jessica Hjerpe Olausson från RISE presenterade om hur vi kan nyttja havet på bästa sätt och vilka kopplingar som finns till land.

– EU-definitionen på blå ekonomi menar att all ekonomi som relaterar till kust eller hav är inom den blåa ekonomin. Ur ett EU-perspektiv så är den blå ekonomin också en del av Green Deal. Den blå ekonomin ger cirka 4,5 miljoner jobb inom EU och den generella trenden är för andra trender så man kan räkna med att den kommer att fördubblas. Framväxande och innovativa områden inom den blå ekonomin är exempelvis marin förnybar energi, marin bioekonomi, marina mineraler, avsaltning för vattenförsörjning, marint försvar och sjökablar. I det nationella perspektivet finns en svensk maritim strategi från år 2015. Det är även en bioekonomistrategi på väg där den blåa ekonomin har en tydlig del. Det finns även flera regeringsuppdrag som skulle ta upp det som är i den maritima strategin, bland annat skulle SCB ta fram statistik för de maritima näringarna. Gällande möjligheterna med blå ekonomi så visar en rapport att Sverige har bra innovationssystem och den inbyggda ekosystemansatsen i förvaltningen av marina områden. Framåt så måste vi arbeta med att dela resurser på ena eller andra sättet och vi bör arbeta med cirkulär ekonomi som en outforskad möjlighet, säger Jessica Hjerpe Olausson, projektledare, RISE.

Jessica Hjerpe Olausson presenterade även kring frågan om havsplanering och kopplingen mellan land och hav.

– Generellt ökade aktiviteter och närvaro till sjöss och permanenta strukturer till havs förändrar vår syn på havet. Samtidigt har vi problem längs med kusten med stigande havsnivåer och det kommer påverka hamnar och kustinfrastruktur. Totalförsvaret är också något som hela tiden måste tänkas in. När vi pratar om planering så i en fysisk översiktsplanering så har kommunerna krav på att planera både på land och en bra bit ut i vattnet. Det är också en hel del ändringar i kustsamhällena på grund av avbefolkning och turism. När vi tänker framöver så tänker vi även mycket på data och där finns mycket att göra. När man pratar om blå ekonomi så ser man att det finns flera olika intressen gällande verksamheter på havet och då kommer frågan om havsplanering in. Man ser tydligt att havet inte är hur stort som helst och frågor vi diskuterar just nu är vad som händer om vindkraftsparker exempelvis blir verklighet och vad får det för konsekvenser för sjöfarten och försörjningskedjor, säger Jessica Hjerpe Olausson.