Under ett riksdagsseminarium som arrangerades av Sjöfartsverket i samverkan med Mattias Ottosson  (S) och Johanna Rantsi (M) gavs riksdagsledamöterna ökad kunskap om digitalisering och sjöfart.

– Sjöfarten är oerhört viktig för Sverige och Sveriges försörjning och 90 procent av all import och export går via sjöfart. 15 procent av världens sjöfart går i Östersjön. Sjöfartsverket arbetar med digitalisering och det ligger i tiden och har en rad nyttor för oss och landet. Vi har en relativt produktiv forskningsenhet som jobbar med en rad olika initiativ. AIS och Marine traffic är ursprungligen en innovation som kommer från Sjöfartsverket. Nästa generations AIS, det som kallas för STM, är också något som Sjöfartsverket arbetar med. Idag används ofta mail, sms, fax och så vidare i en stor omfattning för administrationen och där finns stort utrymme för misstag och det vi vill skapa är bättre samordning och det gör vi i ett projekt som handlar om smarta anlöp. Med smarta anlöp handlar det om att få en samordning så att man komma fram där man ska och en informationsdelning mellan aktörerna. Mycket av handlar även om att båtarna inte heller är standardiserade och därför är det viktigt att få till en ny standard för digitalisering och informationsutbyte. Ett exempel är Maritime Single Window som handlar om att man i den första hamnen till Sverige lägger in all fakta om fartyget och sedan kan man dela den informationen med alla resterande hamnar man ska besöka. Just in time handlar om att kunna köra optimerat till hamnen, säger Joel Smith, tillförodnad generaldirektör för Sjöfartsverket.

Magnus Sundström, forskningschef på Sjöfartsverket, menar att det finns flera fördelar med ett digitaliserat system.

– Idag finns ingen som har en helhetslägesbild när fartyget ska avgå eller komma och informationen delas inte i något digitalt system idag, utan det är agenter som försöker dela informationen genom att exempelvis ringa eller faxa, men får man information tidigare kan man jobba smartare och effektivare. Om man genom AIS-systemet kan veta var fartyget är och man delade inte sina rutter, men idag är man där och man pratar om detta i FN:s sjöfartsorganisation och det är en process som pågår och det skapar bättre förutsättningar för tillförlitlighet, säger Magnus Sundström

Digitaliseringen kan även användas för att skapa digitala sjökort.

– En annan sak vi arbetar med är digitala sjökort. De sjökort som finns idag är i månt och mycket inscannade sjökort. Genom att lägga på lager på sjökorten kan man optimera hur mycket last som kan tas med i fartyget. Man kan även välja den data som är intressant såsom strömmar som kan ge information om vilken rutt som är mest optimal för fartygen. Sverige representeras av Sjöfartsverket i IHO vilket är dem som tillverkar sjökort och där är Sverige med och leder utvecklingen, säger Joel Smith.

– Idag har vi statiska farleder, men med denna standard kan vi ha dynamiska farleder där varje fartyg kan få bästa möjliga rutt. Det kräver dock också mycket från oss som farledshållare då olika fartyg ska kunna samexistera trots olika teknikmognader och fartygstyper, säger Magnus Sundström.

En annan fråga som lyftes under seminariet var navigationsstöd från land.

– Idag är det så att lotsen går ombord på fartyget, men det måste finnas alternativ till detta. Bland annat för att färre och färre vill gå till sjöss, det finns inte tillräckligt många som går ur sjöbefälsskolorna i år. Lotsen är oerhört viktig för den förhindrar olyckor varje år och bidrar till security genom att ha en svensk statstjänsteman som går ombord båtar i våra svenska vatten och har koll på vilka som kör i våra vatten. Kan man sköta lotsen från land kan man snabbare och effektivare guida fartygen in till land. Det kräver dock bra kommunikationssätt med dem ombord och att lotsen kan prata med dem som är ombord, säger Joel Smith.

– Vi måste kunna göra detta med den utrustning som finns ombord på fartygen så vi har kollat mycket på procedurer och processer, vilka back-up system som finns och hur man kan hantera detta samt ekonomiska analyser och säkerhetsanalyser. Alla fartyg kommer inte att kunna ta fjärrlotsning, men det är ett komplement. Framförallt för Norrlandskusten ser vi en stor potential så vi ska göra tester och simuleringar och ekonomiska analyser på flera ställen, säger Magnus Sundström.