Under Maritimt Forums lunchseminarium under Almedalsveckan diskuterades frågan om Sveriges försörjningsberedskap och den maritima näringens roll. En panel med experter inom branschen och försvaret gav flera insikter i frågan.
– Sjöblindhet, det är något vi behöver jobba med. Vi behöver få vår befolkning i Sverige att släppa sin sjöbildhet och hur mycket vi än ser på Ukraina så är Ukrainas kust betydligt kortare än Sveriges. Vi pratar idag ofta om uppbyggnad av andra trafikslag men inte om sjöfart. Det finns en orättvis debatt i det hela och vi behöver en diskussion om sjöfart också, säger Ewa Skoog Haslum, Sveriges marinchef.
– Som representant för hamninfrastruktur så är detta en fråga vi arbetar med och har gjort så i många år. Cirka 10 miljoner passagerare far över våra kajer varje år så det är stora volymer redan idag och vi har lärt oss mycket genom de kriser som varit. Vi har väldigt aktiva ägande som driver på kring beredskapsfrågan och det jag tror vi behöver göra är att arbete med förståelse, förväntan och förmåga. Förståelse i att hamnar är en affärsdriven aktör, staten Sverige tecknar avtal men det ska utövas på hamnarnas fysiska plats och i förväntningar att man ska veta att samplanering är svårt men att hitta en gemensam förväntasbild och sedan öva och göra saker tillsammans är viktigt. Allt detta kostar pengar och man måste hitta smarta sätt för att hitta den ekonomiska insatsen, säger Magdalena Bosson, vd, Stockholms Hamnar.
Furetank, Destination Gotland och Svensk Sjöfart medverkade i panelen och gav förslag, framför allt gällande näringsvillkor, på vad som krävs för att stärka den svenska försörjningsberedskapen ytterligare.
– Vi är ett familjeföretag i en situation där vi ska byta ut vårt tonnage och fram till nu har vi 10 fartyg och ytterligare fartyg som kommer och där vi står inför beslut om vi ska ha svensk flagg eller annan flagg. Näringsvillkoren är viktiga, säger Lars Höglund, vd Furetank.
– På Destination Gotland så är vi en avgörande del att upprätthålla förbindelsen till och från Gotland. Det behövs svenska fartyg och kompetens och besättningsmedlemmar, företrädesvis svenska sådana, och sedan behöver vi infrastruktur i form av hamnar och farleder. Tar man ett exempel på näringsvillkor kopplat till Gotland så kommer i princip 100 procent av försörjningen via köl. Gällande näringsvillkoren har Gotlandsbolaget fått avtalet för nästkommande avtalsperiod för Gotlandstrafiken men på grund av näringsförutsättningarna i Sverige så har vi gått via en dansk ekonomisk och strategisk ledning för att balansera de ojämlika villkor vi har, säger Marcus Risberg, vd Destination Gotland.
– Vi behöver fungerande näringsvillkor så att vi kan verka i Sverige och där är flaggan viktig. Vi måste också se till att vi har förmåga att upprätthålla detta över tid. För vår del handlar det om att vi behöver få fler och växande rederier i Sverige, för de fartyg vi har – de räcker inte, säger Anders Hermansson, vd Svensk Sjöfart.
Politikerna som deltog under samtalet menade att sjöfarten är viktig för Sveriges försörjningsberedskap och att mycket därför behöver göras. Även i denna panel lyftes näringsvillkoren fram som en viktig pusselbit.
– Det är oerhört viktigt då Sverige importerar och exporterar så mycket och har låg självförsörjningsgrad i Sverige jämfört med exempelvis Finland. Det är viktigt att våra hamnar kan vara öppna och att vi har tillgång till drivmedel. Personalen är viktig och att vi får fler som vill jobba på detta sätt. Nya försvarsbeslutet kommer i höst och blir historiskt och en försvarsstrategi kommer där man tittar på vad man behöver. Sedan hoppas jag att stämpelskatt, nettomodell och tonnageskatt samt farledsavgifter har rullat iväg, säger Alexandra Anstrell (M).
– Vi har arbetat några av oss i försvarsberedningen och det är ett bra sätt att lösa stora frågor. Vi skulle gärna se att vi arbetar på detta sätt även i andra frågor och kan se på infrastrukturen i det breda greppet och sitter ned med branschen och experter och sakkunniga. Personalen är något jag vill lyfta och vi behöver ha en aktiv arbetsförmedling på många sätt så att vi hjälper människor att hitta vägar där arbetskraft behövs. Ur försvarssynpunkt så kommer vi att få en försvarsproposition som förhoppningsvis hamnar nära försvarsberedningens rapporter och det blir en pusselbit i att stärka försvaret och att vi kan se till att vi tar hand om vår del av Europa på bästa sätt. Jag blir orolig när jag hör om isbrytarna exempelvis, säger Hanna Gunnarsson (V).
– De lågt hängande frukterna som går att åtgärda bör vi åtgärda så att vi kan börja prata om utvecklingsfrågor för sjöfarten. Sjöfarten har den absolut viktigaste rollen för att vi ska lyckas med försörjningsberedskapen och då är punkt ett näringsvillkoren. Jag hoppas att försvarspropositionen får en tydlig koppling till sjöfarten och jag hoppas att nettomodellen, tonnageskatten och stämpelskatten är i hamn så att vi nästa år kan prata andra utvecklingsfrågor, säger Mikael Larsson (C).
– Vi får inte glömma att vi är en sjöfartsnation och när det gäller handelssjöfarten så är det en viktig del för totalförsvaret. Det är viktigt att man uppmuntrar anställning av före detta värnpliktiga till sjöfartsbranschen. Öka andelen svenskflaggade företagare och tar bort onödiga administrativa kostnader och hinder som drabbar svensk sjöfart, säger Sara-Lena Bjälkö (SD).