Maritimt Forums medlem Swedish Club arrangerade under Almedalsveckan ett seminarium om hur sjöfartens transportmönster förändrats med det geopolitiska läget i världen.
Daniel Kilgren, senior underwriter, Swedish Club inledde med att berätta om Swedish Club.
– Swedish Club är ett försäkringsbolag som sysslar med marina produkter och har funnits sedan 1872 i Göteborg, säger Daniel Kilgren.
Torbjörn Claesson presenterade om handelsmönster och hur dessa förändrats över tid.
– Sjöfartens transportmönster och handelsmönster är nästan samma sak. Om vi tar oss tillbaka till år 2021 och den 22 mars så såg transportmönstren ut som de gör i vanliga fall, även om vi hade slängar kvar från covid. Detta förändrades på grund av Ever Given. Det är ett exempel på beteenden som gör att sjöfartens mönster förändras väldigt snabbt då man ganska snabbt började gå runt Afrika. Här kan försäkringsbranschen hjälpa till och betalar delvis med att flytta Ever Given som var i Suez-kanalen, säger Torbjörn Claesson.
Torbjörn menade även att situationen i Röda havet påverkar handelsmönstren idag.
– Man ser att när man har situationen med rebeller så ändras handelsmönster och det är mycket mindre trafik idag i området och mer trafik via hornet av Afrika. En stor skillnad till förändrat handelsmönster är pirater eller rebeller och det är något som försäkringsbranschen som sådan inte fixar lika lätt. Försäkringsbranschen har fortfarande något med detta att göra. Om vi inte erbjuder försäkringar så slutar sjöfarten gå i ett område, säger Torbjörn Claesson, Corporate Lawyer, Swedish Club.
Förutom olyckor och rebeller så är sanktioner något som förändrar var sjöfarten trafikerar.
– Om försäkringsbranschen i sin helhet ser ett område med för hög risk så kan man exkludera dem från normal försäkring, men normalt så ger man med ena handen och tar med ena så att man kan köpa en tilläggsförsäkring. Det finns oftast någon typ av försäkringslösning så att fartyget kan gå. Om man vill få till en frivillig förändring – vad gör man då? Då jobbar man med sanktioner och politiska handelsrestriktioner och det ser man en hel del i världen idag. FN har hållit på med sanktioner sedan år 1966 och implementerat 40 olika sanktionspaket sedan dess. Idag finns 14 sanktionspaket som är i bruk och ett av de största är mot Nordkorea som man började med år 2006 och sedan expanderade man det över tid. Om FN ska sanktionera så måste alla fem permanenta medlemmar gå med på det och det är därför inte så troligt att sanktionerna mot Nordkorea utökas ännu mer, säger Torbjörn Claesson.
– USA har också många sanktioner mot ett antal länder, Kuba, Iran och Venezuela. Den 18 oktober förra året så lyftes sanktionerna mot Venezuela och det gjorde att man kunde lyfta laster från Venezuela under 6 månader. Det blev ingen kraftig ökning för man har redan etablerade handelsmönster, säger Torbjörn Claesson.
Ett av de största sanktionspaketet just nu är Rysslandsanktionerna från Storbritannien och EU.
– EU:s sanktioner är breda som sådana och vi har precis fått det 14:e sanktionspaketet och det 13:e hade inte så mycket med sjöfart att göra. Rysslandsanktionerna är annorlunda av tre anledningar. En är att de innehåller olja, kol och stål, lyxvaror och kaviar. Det är 1000-tals produkter som är sanktionerade och det får en påverkan. År 2021 hade Swedish Club 3150 fartyg som anlöpte ryska hamnar. I år fram till mitten på juni har vi haft 404 fartyg som anlöper ryska hamnar. Då har Swedish Club samtidigt haft en kraftig ökning av den försäkrade flottan. Så sanktionerna fungerar till viss del. Nummer två som är nytt inom sanktionsvärlden är att rysk olja får skeppas utanför EU men måste vara såld med oljepristak. Det fungerar i den mån att medlemmar följer oljepristaket men samtidigt har skuggflottan ökat kraftigt och det är ungefär 800 fartyg som gått från västerländsk försäkring till alternativ struktur, något som inte var tanken med sanktionerna. Den tredje anledningen till varför rysslandssanktionerna är annorlunda är storleken på Ryssland. Det är ett gigantiskt land och det innebär att det påverkar traderna för medlemmar. Det är också påverkan på grund av Rysslands ekonomiska storlek. År 2021 var Ryssland världens femte största ekonomi men år 2022 var man den sjätte största ekonomin, säger Torbjörn Claesson.
Under seminariet medverkade även Christopher Hesselbrandt, Statliga Krigsförsäkringsnämnden.