Den 14 november 2024 samlades sjöfartsentusiaster och branschaktörer på Jacy’z Hotel i Göteborg för att delta i årets Sjöfartsentusiastdag som arrangeras av Maritimt Forums medlem Sveriges Skeppsmäklare. Med ett gediget program och engagerade talare bjöd dagen på en rad intressanta diskussioner om aktuella frågor inom sjöfarten. Teman som gränsövergångar, klimatutmaningar och marknadsutveckling stod i fokus.

Erik Eklund, gd på Sjöfartsverket, inledde med att berätta om vad som händer på Sjöfartsverkets sjöfartsdag samma dag.

– Vi pratade bland annat om navigationsstöd för land och på tema beredskap diskuterade vi vad som händer i omvärlden. Vi pratade även om Sjöfartsverkets roll för kris och krig och vi pratade även om nya rapporteringssystem, säger Erik Eklund.

Berit Blomqvist och Lars Hallengren presenterade även Sveriges Skeppsmäklares nya logga.

– Vi fick i uppdrag att presentera nästa logga för föreningen och då fanns olika vägar att gå och vi har jobbat vidare med en våg. Vi har funnits sedan 1919 och vår roll är att förenkla alla som ska transportera, säger Lars Hallengren.

Från tull och handel till klimatutmaningar

Anna-Karin Ekman, ordförande för Sveriges Skeppsmäklare och vd Bror Andrén, och Johan Norrman från Tullverket presenterade om tullfrågor och samarbetet mellan skeppsmäklarna och Tullverket.

– För 25 år sedan fick man skriva tulldeklarationen för hand. 2004 kom faxen in och man skulle faxdeklarera. År 2004 skulle man även börja registrera elektroniskt. Sedan kom MSW och den stora fundamentala skillnaden är att alla uppgifter ska in i förväg gällande lotsning och lastning. I hela den här processen behöver man hjälp och problemet är att man inte får prata med samma person. Min kollega fick i somras som svar ”går det båt till Karlstad”. År 2024 så är vi inne i stora förändringar på import och export och jag tycker att Tullverket krånglat till det lite för mycket. Samma information ska in, men i tre olika steg, och vi behöver nog hjälp från Tullverket så att vi kan göra rätt, säger Anna-Karin Ekman.

– Min roll nu är mer strategisk och jag tror att det är viktigt att nämna ordet tålamod och det tar tid innan saker kommer på plats. Sjöfartens roll i transportkedjan är viktig och viktig för Tullverket. Sjöfarten måste fungera och våra framtidsanalyser pekar på en tillväxt av sjöfarten och det kommer att komma en hel del omställningar. Tullverket ska ta in skatter och avgifter men också bekämpa brottslighet. Mycket av narkotikan kommer in till Sverige via sjöfarten, antingen via container eller via lastbil och vi är beroende av sjöfartens hjälp i denna fråga. I det säkerhetsläge vi befinner oss i och de kriser vi har haft så går vi från tillitssystem till helt andra utmaningar idag, vilket gör att vi behöver kunna göra mer kontroller och uppföljningar mer effektivt idag än innan. En annan stor utmaning är digitaliseringen och det är inte bara nya system utan även ny lagstiftning som vi måste följa. Sedan tycker jag även att det är viktigt att det ska vara enkelt att göra rätt och jag ser att vi har en utvecklingsresa att göra för att samverka på bästa sätt. Jag vill ha synpunkter på Tullverket, säger Johan Norrman.

Marknadsanalyser och infrastruktursatsningar

Mats Andersson från Navix Maritime Chartering och Bengt Meuller från Wagenborg Shipping Sweden samt Åsa Demma från Maersk presenterade trender inom tank-, torrlast- och containermarknaderna, och analyserade hur dessa sektorer har förändrats sedan 2019. Cirka 45 procent av det samlade DWT är torrlastfartyg. Tank inklusive gas är näst vanligast fartyget.

– Vi har under en tid sagt att Navix arbetar med tankmarknaden och vi startade år 2012. Vi fraktar både DPP (Dirty Petroleum products) och CPP (Clean Petroleum products) och vi är marknadsledande i Europa inom DPP. Idag har vi 18 fartyg på commercial managemant och har 10 anställda. Marknaden jag representerar visar att period 1, 2021-2022, hade en dålig marknad och då corona kom. När corona började närma sig slutet kom ett nytt scenario med Ryssland-Ukraina konflikten och sanktioner som påverkade hela shipping-kartan i hela världen och det blev kort om fartyg på alla segment och fraktraterna sköt i höjden. Marknaden är i balans just nu. Marknaden framöver visar på att det finns tillräckligt med fartyg. Fartyg äldre än 20 år kommer vara svåra att frakta i vårt område på grund av alla krav som oljebolag har. Vi ser att cirka 70 fartyg finns i beställning som levereras inom år 2028 och det är inte lika många som kommer att försvinna, vilket kanske kan pressa fraktraterna de närmsta åren, säger Mats Andersson.

– Wagenborg Shipping är ett torrlastrederi och är familjeägt och har funnits i 125 år. Vi har idag 165 fartyg och vi håller mycket på med basindustrin. När vi pratar om fartyg om 3000-10 000 DWT så ser vi att fartygsflottan går nedåt. Efter år 2022 så kommer man bygga fler fartyg fast man inte vet vilka maskiner man ska stoppa in. Dessa fartyg ska vara i 35-40 år, säger Bengt Meuller.

– Vi är ett globalt containerfartyg och har under de senaste 100 åren utvecklats till ett globalt företag och erbjuder idag helhetslösningar över hela logistikkedjan. Den gröna agendan och hållbarhet är ett stort fokus för oss. Mycket av det som hänt i omvärlden har gett störningar och oroligheter som påverkat containermarknaden. Vi räknar med fortsatt störningar och omständigheter och mycket som man inte kan sia om. Fraktpriserna påverkas starkt av störningar och volatilitet på marknaden. När vi gick in i året var det en förväntan om att fartygskapaciteten skulle vara större än vad som kom ut och tillgång och efterfrågan påverkar, men då alla seglar runt Godahoppsudden så har kapaciteten ätits upp och fraktpriserna har stigit upp men de har gått ner snabbt när det blivit någon slags avmattning. Spånar man framåt ska man ha med sig volatilitet gällande marknaden och fraktpriser. Förhoppningsvis kan globala ekonomin ha en positiv påverkan, säger Åsa Demme från Maersk.

Denna session följdes av en presentation om infrastrukturen till sjöss, där Magdalena Ottosson logistikchef från Valmet och Karl-Johan Runnerbg från Volvo Group diskuterade vikten av sjötransporter för att säkra svenska industrijobb.

– Volvokoncernen har en vision och ambition om att vara 100 procent koldioxidfria och 100 procent säkra och bidra till att våra kunder blir 100 procent mer produktiva. Cirka 3 miljarder SEK transporteras med sjöfart varje år och navet i Göteborg är viktigt för vårt system. Vi ansvarar själva för hur vi sätter upp logistiken och det jobbas mycket på att jobba med resiliens. Alltid har vi hållbarhet i åtanke. År 2040 ska vi vara nettonoll som bolag på uppströms och nedströms. De behov vi ser är bland annat globala styrmedel som styr mot grön omställning och EU:s styrmedel är ett första steg. Vi ser farledsfördjupning i Göteborgs Hamn som en viktig del, men även landanslutningar till hamnen. Vi behöver även jobba på resiliensen och säkerställa att det finns alternativ till Göteborgs Hamn, exempelvis med trafik till Vänern och slussar i Trollhättan, säger Karl-Johan Runnberg, Volvo Group.

– Valmet är en global leverantör inom bland annat papper och massa. Vi är cirka 19 000 anställda runtom i världen. Det vi sysslar med i Karlstad är att göra en tissue maskin och i maskinen tillverkar vi exempelvis hushållspapper och toalettpapper. Våra maskiner kräver transporter av sjöfart, säger Magdalena Ottosson.

Gränskontroller och sjöfartens utmaningar

Ett känsligt men aktuellt ämne togs upp av Mats Berggren chef på Nationella Gränspolisenheten och Magnus Bergman från Kustbevakningen, där de diskuterade de utmaningar som svenska gränskontroller innebär för sjöfarten och för möjligheten att genomföra besättningsbyten i Sverige. Från och med den 19 augusti får man inte göra några besättningsbyten förutom de hamnar som är utsedda gränsövergångar och därmed kan flera avmönstringar nu inte ske i flera svenska hamnar. Sveriges Skeppsmäklare har överklagat ett fall till förvaltningsrätten och fallet väntas få ett beslut om ett år.

– Alla bestämmelser gör att någon kan få ett negativt beslut och det är alltid jobbigt när det drabbar någon. En svensk medborgare kan inte gå iland i vilken hamn som helst om man kommer från tredje land och Sverige fick kritik att man inte har gjort sin läxa utifrån utlämningslagen och därför har vi gjort ändringar i samarbete med polisen och om vi inte genomför lagen på rätt sätt så får Sverige betala ett vite. Regelverket har funnits men det har naggats i kanten lite, säger Magnus Bergman.

Berit Blomqvist menade att inget annat EU-land har problem med att de egna medborgarna inte får komma iland i det egna landet.

– Man kan tycka att det är hål i huvudet att man inte kan kliva av i Höganäs som svensk medborgare. Vi håller på att harmonisera oss och ska ha en gemensam lagstiftning inom EU. Läser man EU:s gränskodex så ska alla från tredje land passera ett gränsövergångsställe. När man läser FN:s havsrättskonvention så säger man att om man passerat 12 nautiska mil så passerar man tredje land. Vi vill att ni ska klaga så att vi kan få en annan rättspraxis och få detta ändrat och vi vill också att våra politiker kan se detta och driva det på EU-nivå. Från polisens sida så har det inte fungerat bra innan och det som behöver göras nu är att kommunerna yrkar om att få ett gränsöverträde i sin kommun och då behöver de komma in med underlag och vi kommer att vara positiva från polisens sida även om vi inte kan finnas på exakt alla ställen. Vi kan också undanta fartyg som går i linjetrafik och dem försöker vi hitta, säger Mats Berggren.

Klimatutmaningen och sjöfartens omställning

Klimatfrågan fick stort fokus under eftermiddagen. Fredrik Larsson från Svensk Sjöfart och Monika Przedpelska Öström från Sveriges Hamnar belyste de stora utmaningar som sjöfarten står inför för att kunna nå nettonollutsläpp till 2050. De diskuterade de tekniska, ekonomiska och politiska hinder som måste övervinnas för att genomföra en hållbar omställning.

– De stora utmaningarna sjöfarten står inför gällande klimatutmaningen så handlar det om att klimatet håller på att förstöras och vi behöver minska våra växthusgasutsläpp. För att lösa det behöver vi få bort det fossila och det är en energiutmaning. Energi kan man bara omvandla. De stora penseldragen så är sjöfarten dem som håller blodomloppet igång och det som är intressant är siffrorna på energiutmaningen. Officiella siffror från IMO visar att fartyg över 5000 ton brutto använder 211 miljoner ton drivmede. 99,6 procent av dessa drivmedel är fossilt. Takten vi har hållit de senaste fem åren, är vi år 2050 nere på 95 procent fossilfritt. Nu har man tagit fram olika regelverk om vilka åtgärder som behövs för att få ner utsläppen och slutmålet är att uppnå nettonoll år 2050. EU ETS gör att utsläppen kostar och sjöfarten har varit med i EU ETS sedan januari i år. 2039 tar utsläppsrätterna slut. Fuel EU Maritime är som en reduktionsplikt om hur mycket förnybart bränsle som ska finnas men det gäller för fartygsägaren, säger Fredrik Larsson.

– Sveriges hamnar har ett 60-tal hamnar och våra medlemmar har cirka 4000 anställda. Utmaningarna som hamnarna har för hållbarhet och fossilfrihet handlar om prislappen, tillståndsprocesser, elektrifiering och effektbehovet, bränslen och det offentliga som måste ta sitt ansvar. Det beräknade effektbehovet för hamnverksamheten år 2040 är cirka 600 MW, säger Monika Przedpelska Öström.

I ett panelsamtal diskuterade branschrepresentanter, bland annat Jonatan Östberg från CMA CGM Sweden och Carl-Johan von Sydow från Bunker One, hur deras företag planerar för att möta klimatutmaningarna och vad deras kunder och kollegor förväntar sig.

Sjöfartspolitisk debatt

Dagen avslutades med en sjöfartspolitisk debatt där riksdagspolitiker från olika partier diskuterade framtidens sjöfartspolitik. Johanna Rantsi (M), Mattias Ottosson (S), Jimmy Ståhl (SD) och Ulrika Heie (C) delade med sig av sina visioner för en mer hållbar och konkurrenskraftig sjöfart i Sverige. Samtalet kretsade kring politiska åtgärder som kan stödja sjöfartens omställning och skapa bättre förutsättningar för en grönare sjöfartsnäring.

Nästa år arrangeras Sjöfartsentusiastdagen den 13 november på Jacy´z i Göteborg.