Riksdagens Maritima Nätverk samlades för en träff med fokus på regelutveckling och hållbarhet. Träffen arrangerades i samarbete med Maritimt Forum och moderator var Carolina Kihlström, verksamhetschef på Maritimt Forum, som underströk hur viktigt det är med regelutveckling för att främja innovationer och möjliggöra en grön omställning inom sjöfarten. Seminariet bjöd på presentationer från ledande branschaktörer, följt av en paneldiskussion om utmaningar och möjligheter inom regelutvecklingen.

Regelutveckling och innovation – utmaningar och möjligheter

Seminariet inleddes med tre presentationer som belyste olika utmaningar gällande regelutveckling, innovation och den gröna omställningen inom sjöfarten.

Jonathan Ekholm, tillförordnad vd på Ressel Rederi, inledde diskussionen och delade med sig av sina erfarenheter kring hur dagens regelverk påverkar deras förmåga att implementera hållbara lösningar i verksamheten.

– Vi tror att om sjöfarten ska finnas i städerna och i skärgården så handlar det inte om utan när vi ska ställa om. Enligt nationella föreskrifterna som de flesta skärgårdsfartyg följer ska ett fartyg verifieras och det kan ske genom etablerat sammanhållet regelverk, som är det mest processmässigt enklaste metoden för att verifiera sitt fartyg, innebär att fartygets konstruktion och utrustning uppfyller klassens krav. Från min sida har vi börjat inse att regelverket är för tolkningsbart. Utmaningen uppstår när redaren verifierar sitt fartyg mot utländska regelverk eller riskanalyser, säger Jonathan Ekholm.

Därefter tog David Kristensson, vd på Northern Offshore Group, vid och berättade om hur deras företag arbetar med teknisk utveckling för att möta de ökande kraven på hållbar sjöfart och ser till att både personal och reservdelar kan komma till vindkraftsparker.

– Vi har cirka 20 procent av marknaden och bygger även båtar i USA. Vi kör på ungefär 90 stycken vindkraftsparken. Storbritannien är vår största marknad tätt följt av Danmark och Tyskland. Tittar man så finns det ungefär 45 GW installerat, 1 GW är ungefär som en kärnkraftsgenerator. Tittar man på 2030 så är det ungefär 130 GW i Europa och tittar man längre fram tror man att det kan bli mellan 500-2000 GW, så det är en väldigt spännande industri. Våra fartyg är ungefär 20 gånger så stora. Förra året gjorde vi 120 000 bordningar och vi kan göra det till upp mot 5 meters vågor med en väl beprövad teknik. Det som vi ser ute i Europa är att det blir mer och mer protektionism som egentligen minskar stordriftsfördelarna för oss och sätter käppar i hjulet, säger David Kristensson.

Jörgen Karlsson, Sverigechef för ABB Marine, talade om teknologiska lösningar och hur ABB Marine arbetar med att möta både nuvarande och framtida regelkrav.

– Vi behöver mer energi in i systemet och vi ser utmaningar med förnybar energi. Vi ser att industrin inte alltid kan utvecklas och satsa i den takt som de vill för de har inte tillgång till energi, säger Jörgen Karlsson.

Regeringens uppdrag om regelutveckling

Efter dessa presentationer tog Gunnar Ljungberg, direktör för sjö- och luftfart på Transportstyrelsen, över och beskrev det pågående regeringsuppdraget om regelutvecklingen inom sjöfarten gällande elektrifiering som kommer att presenteras 30 november. Han underströk de utmaningar Transportstyrelsen möter i sitt arbete med att anpassa regelverket för att främja innovationer och grön omställning.

– Vi gav oss själva ett uppdrag att kolla på problem kring omställningen, vilket resulterade i en rapport där vi hade identifierat ett antal problem, bland annat med det funktionsbaserade regelverk som kom till år 2017. Anledningen till att vi valde ett funktionsbaserat regelverk var att branschen ville ha mer möjligheter och funktionsbaserat regelverk skulle då ge de möjligheterna, säger Gunnar Ljungberg.

Lösningar för ett bättre regelverk

Efter Gunnar Ljungbergs presentation skiftade fokus till lösningar för hur Sverige kan utveckla Europas bästa regelverk för sjöfarten. Pia Berglund, näringspolitisk expert på Svensk Sjöfart, var först ut och lyfte de största hindren i det nuvarande regelverket som försvårar sjöfartens omställning. Hon framhöll bland annat Sverige behöver likvärdiga konkurrensvillkor som andra länder.

– Våra medlemmar är familjerederier och det är deras högsta dröm att vara svenska. Så det är målsättningen med allt det här. Sedan är det även bra för staten och AB Sverige. Idag går patent, kompetens, arbetstillfällen och skatter till andra länder. Ramvillkor för att bedriva rederier behöver förbättras och arbete pågår. Jag är tacksam för att det finns en enighet och det kom tre goda budgetnyheter i veckan. Bemötande och service är också viktigt. Våra tillgångar är idag flyttbara, så det är totalt konkurrensutsatt. Det behövs tydligare styrning från politiken, ett tydligare och agilt arbetssätt i regelgivningen snarare än regeringsuppdrag och mer resurser till Transportstyrelsen för att kunna prioritera regelgivning, säger Pia Berglund.

Därefter presenterade Ingela Berntson, vd på Skärgårdsredarna, de specifika utmaningar som mindre redare och skärgårdstrafiken står inför.

– Sverige är en del av Europa och det går för långsamt, det är krångligt och vi har för många regelverk som är överdefinierade. Vi tycker att det saknas ett helhetstänkande kring hela kedjan i omställningen till den gröna tekniken och vi vill att ni ska ge myndigheterna de rätta förutsättningarna. Om vi tänker skatt på el, där har vi olika förutsättningar. Sverige har en skattenedsättning på el för fartyg men bara för de fartyg som har ett brutto över 400. I andra länder i EU som har samma skattelättnader inkluderar man alla fartyg i yrkesmässig trafik. Flera svenska utredningar har föreslagit att man ska ta bort gränsen som Sverige har valt, men det har man ändå inte gjort, säger Ingela Berntson.

Avslutningsvis tog Åsa Burman, verksamhetschef för Lighthouse, plats på scenen. Hon delade insikter från forskningen som Lighthouse varit delaktiga i och diskuterade bland annat hur policylab och statens egna rederier kan gå före för att testa nya lösningar.

– Det är viktigt att saker baseras på fakta och kunskap. Vi gör mycket studier, bland annat om samhällsnyttan av svenskflaggade fartyg och hur EU ETS kommer påverka sjöfarten och hur kan man bygga upp sådana system, säger Åsa Burman.

Efter presentationerna följde en paneldiskussion där riksdagsledamöterna ställde flera frågor till talarna, utbytte tankar och idéer. Carolina Kihlström tackade alla medverkande för deras insatser och uppmuntrade deltagarna att fortsätta dialogen om sjöfartens framtid och hur regelutvecklingen kan bidra till en mer hållbar och konkurrenskraftig maritim näring.