Den 4 november samlades bland annat transportköpare, forskare, rederier, hamnar och beslutsfattare för Sjötransportköpardagen 2024, organiserad av Maritimt Forum i samverkan med DNV, Skogsindustrierna och Norrköpings Hamn. Dagen leddes av Carolina Kihlström, verksamhetschef för Maritimt Forum som betonade vikten av sjöfrakt som en nyckel till en hållbar logistiklösning.

Regelverk i den gröna omställningen

Efter inledningen tog Hannes von Knorring från DNV scenen för att diskutera de kommande regelverk som transportköpare behöver ha koll på i ljuset av den gröna omställningen. Med en översikt över både internationella och nationella regelverk som träder i kraft framöver belyste han hur dessa påverkar transportköpare och deras strategier. Von Knorring uppmanade aktörerna att vara proaktiva och anpassa sina transporter för att möta de nya kraven, och besvarade en fråga om hans råd om hur företag kan förbereda sig för en hållbar framtid inom sjötransport.

– Länder har gått samman i IMO och beslutat utsläppen från den internationella sjöfarten ska vara noll 2050 med en rad mellanliggande mål. Vi ser att den typen av shipping där man chartrar hela fartyg och på längre kontrakt där har man större möjlighet att bygga upp system för att dela utsläppsdata och man kanske kan dela kostnader på ett segel som installeras och som minskar energibehovet. Intresse i även andra segment är dock stort för att minska utsläpp. Mitt råd är att prata mer med andra i värdekedjan och se hur man kan lösa detta tillsammans. Det vi märker i de olika engagemangen är att man börjar prata med sina leverantörer på nya sätt och hur man tillsammans kan jobba med frågorna, säger Hannes von Knorring.

Möjligheter med gröna sjöfartskorridorer

Björn Garberg från Trafikverket fortsatte med en presentation om gröna sjöfartskorridorer, en möjlighet som öppnar dörren för miljövänliga och effektiva transportflöden till sjöss. Garberg beskrev hur dessa korridorer inte bara är en fördel för klimatet utan även ett sätt att förbättra konkurrenskraften för de aktörer som väljer sjöfrakt. För att underlätta för fler gröna korridorer uppmuntrade han samarbete mellan företag, hamnar och myndigheter.

– Clydebankdeklarationen är en deklaration som Sverige skrivit under där man kommit överens om att verka för införandet av ett antal gröna sjöfartskorridorer innan 2030. Det är ett koncept för att öka takten i sjöfartens omställning. Vi har flera sådana här projekt som pågår i Sverige, exempelvis Göteborg-Gent, Stockholm-Åbo, Umeå-Vasa. Det finns också utmaningar och man landar förr eller senare i problematiken kring merkostnaderna och priserna. Vi kommer att presentera förslag på styrmedel och incitament för regeringen i mars nästa år, säger Björn Garberg.

Vad påverkar valet av sjöfrakt?

Sara Rogerson från forskningsinstitutet RISE delade sin kunskap om de faktorer som påverkar transportköpares val av sjöfrakt, särskilt i relation till hållbarhetsaspekter. Rogerson pekade på att transportköpares ökade fokus på hållbara lösningar drivs av både kundkrav och interna hållbarhetsmål. Medvetenhet och tillgång till rätt information lyftes som viktiga faktorer för att fler transportköpare ska välja sjöfart framför väg- och lufttransporter.

– Vi har försökt djupdyka i användare av sjöfrakt. Organisationsstrukturen kan vara ett hinder för mer sjöfart då individer får lov att blockera sjöfartsbeslut. Vi har också hört att om man sitter i olika grupperingar där några ansvarar för sjöfartslösningar och några andra för landtransporter så kan det också försvåra. Gällande data- och informationsdelning så kan ett enkelt excel-verktyg som förklarar vad som gäller med olika båtar gjorde att flera personer inom organisationen kunde lära sig mer om hur man kan använda sjövägen mer. Det är också viktigt med god samverkan mellan transportleverantör och transportköpare. Det kan vara så enkelt som att få förslag på sjöfartslösningar, säger Sara Rogerson.

Myter och sanningar om sjöfrakt – hur gör vi det enklare?

Ett återkommande ämne bland transportköpare är hur sjöfrakt kan bli enklare och mer tillgänglig. Jonatan Östberg från CMA/CGM och Jacob Koch-Nielsen från Stena Line diskuterade de utmaningar och möjligheter som finns för att göra sjöfrakt mer användarvänlig. Östberg betonade vikten av att avliva gamla myter om att sjöfrakt är svårt och komplicerat, och framhöll de digitala verktyg och system som nu erbjuds för att förenkla processen. Koch-Nielsen delade Stena Lines arbete med att öka tillgängligheten och skapa fler hållbara alternativ för sina kunder.

– När det gäller digitala verktyg har vi gjort enorma investeringar. När det gäller sjöfrakt är att vi har skapat ett verktyg som heter spot-on som är en digital plattform där man kan ha kontakt med oss dygnet runt, man kan få ett pris, man kan boka, man kan se till att sina shipping-dokument sker helt digitalt och man får tillgång till priority equipment och priority loading. Det är inte svårt att boka sjöfrakt och det finns även en mobil-app. Gällande frågan om decarbonisation har vi investerat 200 miljoner dollar för att bygga om våra fartyg och vi lägger även beställningar på nya fartyg, säger Jonatan Östberg från CMA/CGM.

– Varuägarna kommer att tvingas ha ett mycket större ansvar och position om hur man flyttar godset och konsekvenserna av det. Det är tillsammans vi kan nå de mål om omställningen som vi faktiskt vill uppnå. Vi har också en helt digitaliserad och transparent kundresa från start till slut, säger Jacob Koch-Nielsen.

Hamnens roll i effektiva transportflöden

Efter en paus tog Henrik Åkerström, vd för Norrköpings Hamn, vid och beskrev hamnens roll som en katalysator för effektiva och hållbara transportflöden. Han lyfte fram hamnens centrala funktion i logistikkedjan och beskrev de tekniska innovationer som utvecklas för att både effektivisera och minska klimatavtrycket. Med konkreta exempel visade Åkerström hur hamnar aktivt kan bidra till den gröna omställningen genom samarbeten med transportköpare och övriga aktörer i logistikkedjan.

– Hamnen är en viktig mötesplats och det är inte bara godset som möts, utan passa på att lasta över och lasta av och förädla tankar och idéer mellan varandra. Jag tycker ni ska utmana era hamnar och ta kontakt med VD eller marknadschef och fråga hamnen vad den kan bidra till. Hamenn är ofta kommunalt ägd och har ett samhällsuppdrag att arbeta för aktörerna runt hamnen. Hamnen sitter ofta på kunskap om olika godsflöden och då kan hamnen finnas där och para ihop olika flöden på bra sätt, säger Henrik Åkerström.

Praktiska exempel på hållbar sjöfrakt från transportköpare

Tre transportköpare delade sina erfarenheter av hållbar sjöfrakt. Matilda Jarbin från Scanlog, Viktor Odenbrink från Södra och Marcin Karluk från Rusta delade konkreta exempel på hur hållbara sjöfraktlösningar inte bara kan minska utsläpp utan även leda till kostnadsbesparingar. Jarbin beskrev Scanlogs mål att integrera hållbarhet i varje steg, medan Odenbrink lyfte fram Södras innovativa satsningar på biometanol som ett exempel på klimatsmarta lösningar. Karluk avslutade med insikter om Rustas strategi för hållbar logistik och betonade vikten av att tänka långsiktigt.

– För oss handlar det om att leverera logistiklösningar som minimerar miljöpåverkan och som ökar kostnadseffektiviteten men också ökar kvalitén. Vi har en företagsstrategi där hållbarhet är integrerat i affären och vi ska gå från att vara ett logistikbolag som arbetar med hållbarhet till ett hållbart företag som jobbar med logistik, säger Matilda Jarbin.

– Vårt löfte till våra kunder är att det ska vara enkelt att förnya hemma. Lyckas vi med hållbarhetsarbetet har vi gjort något som är unikt. Ofta förknippas inte låga priser med något som är schysst. För ganska länge sedan etablerade vi vår hållbarhetsstrategi som sträcker inom fyra områden som vi tycker är viktiga; det är våra produkter, socialt ansvar, klimat och ekonomi. Vi har precis anslutit oss till science-based targets och vi väljer att transparent visa både våra utmaningar och framgångar, säger Marcin Karluk.

Panelsamtal: Vad kan politiken göra för att underlätta för transportköpare?

Dagens sista programpunkt var ett panelsamtal där riksdagsledamoten Maria Stockhaus (M) och Björn Garberg från Trafikverket diskuterade vad politiken kan göra för att underlätta för transportköpare att välja sjöfrakt. Stockhaus betonade vikten av politiska incitament för att stimulera hållbara transporter, medan Garberg belyste vikten av samverkan mellan alla aktörer för att utveckla en mer hållbar infrastruktur för sjötransport.

– Min reflektion är att hur viktigt det är med mål för det skapar tydlighet i vart vi är på väg någonstans. Det som är viktigt gällande överflyttning är att man ser infrastrukturen som helhet och inte ser trafikslagen som stuprör. Infrastrukturplanering är en långsiktig historia i 12-årscykler och vi har en stor utmaning i Sverige att man bygger för långsamt och det måste till en bättre kostnadskontroll i de projekt som byggs, säger Maria Stockhaus.