Maritimt Forums medlem Kvarkenhamnar, eller Kvarken Ports, är ett hamnbolag för både Umeå hamn och Vasa hamn och ägs av både Vasa stad och Umeå Hamn AB. Hamnen i Umeå har en årlig godsvolym om ca 2,5 miljoner ton och en stor del av godset är skogsprodukter. Totalt arbetar 25 personer på Kvarken Ports i Umeå och 11 personer i Vasa.
– Vi sköter mycket av förvaltningen av hamnarna och har en nyligen framtagen affärsplan som är framåtlutad med en organisk tillväxt på vår agenda. År 2018 beslutade man om en ombyggnad av hamnen om 1,4 miljarder kronor. Det är kul att få vara med och bygga ut en hamn och vi ser samtidigt vilka ekonomiska utmaningar vi står inför. Organisatoriskt är det vi som kör alla hamnkranar samt driftar Umeå Hamns intermodala terminal med hantering av trailers och containers samtidigt som SCA Logistics också bedriver stuveriverksamhet parallellt med oss. Vi har underhåll av alla kajer och anslutande ytor och har en spåranläggning som är omfattande, cirka 13 km varav cirka 6 kilometer är elektrifierade, säger Patrik Mattsson, vice vd på Kvarken Ports.
Sedan år 2018 har Umeå hamn gjort färdigt 72 projekt i hamnen och en stor del handlar om att skapa en säker, funktionell, effektiv och hållbar hamn.
– Även om vi väntar på ett miljötillstånd för en del av ombyggnationen så har vi byggt om det som är möjligt just nu. Vi har exempelvis en ny modern färjeterminal och arbetar med en grön sjöfartskorridor mellan Umeå och Vasa där Wasaline trafikerar med världens miljövänligaste Ro-pax-färja, Aurora Botnia. I samband med den gröna sjöfartskorridoren ser vi hamnen som en grön nod där vi också har ett pågående samarbetsprojekt tillsammans med RISE. Projektet är delfinansierat av Vinnova, det är en pilotstudie där vi tillsammans med Wasaline, Norra Timber, Green Cargo och Kalmar/Cargotec kör detta projekt vilket känns väldigt roligt. Samtidigt jobbar Göteborgs Hamn mot Gent och Trelleborg mot Lübeck för att förlänga gröna sjöfartskorridorer och det bygger på att man måste hitta stråk som blir hållbart över tid, säger Patrick Mattsson.
En annan del av framtidsarbetet och utbyggnaden av hamnen handlar om att förbereda för ökade volymer samt kunna ta emot fler och större fartyg. Då exempelvis muddring av farleden medför stora kostnader för Umeå Hamn så skulle det enligt Patrick Mattsson vara ett önskvärt läge att staten tog ett större ansvar fram till kajkant avseende farleden in till hamnen, så är det inte idag.
– Vi är en traditionell hamn och basen är skogsprodukter med papper, returfiber och sågade trävaror som viktiga produkter. På andra sidan Umeälven har SCA en ny pappersfabrik där man investerat i världens största pappersmaskin för kraftliner, en investering på ca 7,5 miljarder. För att möta ökade volymer från bland annat SCA så är en utbyggnad av hamnen en nödvändighet likväl som att möta morgondagens sjöfart behöver vi förutom muddring som jag nämnde om tidigare även förbereda hamnen och kajerna med land/ladd ström till fartyg. Umeå Kommun har haft en fin utveckling sedan 60-talet när det handlar om tillväxt, när näringslivet växer i samma takt behöver Umeå ha en funktionell hamn som är säker, effektiv och hållbar över tid. Det som jag nämnde om kostnader för exempelvis muddring kan hamna i intressekonflikt med andra stora investeringar inom en kommun vilket man måste ta hänsyn till. Ser vi vidare på den nationella infrastrukturplanen så ser vi att det handlar lite mindre om sjöfart än väg och järnväg och vi önskar att det var mer fokus på sjöfart. Som hamnägare och hamnoperatör är det naturligtvis viktigt att vi också lägger krut på väg och järnväg för att få till bra anslutningarna till hamnen och bygga bort flaskhalsar för effektiva transportflöden, säger Patrik Mattsson.
En viss skillnad ser Patrik Mattsson mellan Sverige och Finland.
– Det är lika dyrt att bygga kajer i Finland som i Sverige men i Finland går det mycket snabbare att få exempelvis ett miljötillstånd på plats. Hamnar, myndigheter och övriga intressenter jobbar tillsammans med beslutsunderlag där alla parter är överens innan man lämnar man in beslutsunderlagen för domstolsbeslut. Om det tar fem år i Sverige så tar det ca 1- 2 år i Finland. Där har vi mycket att lära oss från svenska sidan, säger Patrik Mattsson.
Kvarken Ports har en stor betydelse för regionen på den svenska och finska sidan. I Umeå har man cirka 860 anlöp per år och närmare 10 000 tågvagnar kommer till och från hamnen årligen.
– Ska man marknadsföra Umeå så går närheten till Vasa inte att undgå och det är därför vi heter Kvarken Ports, Vasa är Umeås närmaste stad. När man pratar om beredskap och försvaret så är hamnen viktig. Utifrån vår placering i Sverige, med koppling till Atlant-hamnarna på norska sidan där vi har en kommande järnvägsförbindelse som kommer vara elektrifierad till Norge, så blir vår hamn väldigt intressant. Utifrån det krig som pågår i Ukraina så kan vi se att godsflöden söker sig mot Sverige via Vasa för att sedan åka vidare ner mot kontinenten och vice versa, sedan vilken omfattning det blir är svårt att säga. Genom åren har vi hanterat projektgods i olika former och det som varit mest frekvent är vindkraftverk, vi kommer ha ett antal i år och kommande år vilket passar oss bra då vi har kapacitet i form av kajer, kranar för lyft upp till 200 ton samt gott om ytor för lagring och mellanlagring, säger Patrick Mattsson.
De viktigaste frågorna för hamnen just nu handlar dels om utbyggnaden av hamnen, dels om att öka volymerna till och från hela norra Sverige men även den gröna omställningen.
– För en fortsatt utbyggnad av hamnen behöver vi komma igenom miljöprocesserna, vilket blir en milstolpe för att kunna sätta ”spaden i backen”. Vi behöver också volymtillväxt på sikt och tittar man på norra Sverige som helhet så tror vi på ett större samarbete mellan de norrländska hamnarna. Vi måste följa utvecklingen vad som händer i Västerbottens och Norrbottens inland samt övriga delar av Sverige och tänka utifrån ett lite större perspektiv hur man kan samverka. Just nu investerar alla för att klara allt i många sammanhang och det kan finnas möjligheter att nischa sig lite i stället. Vi är konkurrenter ibland, men står man på en mässa i exempelvis München så kan man som norrländska hamnar stå under samma paraply då vi behöver hantera ökade volymer till/från hela regionen. En annan prioriterade fråga är den gröna omställningen och de finansiella utmaningarna. Det finns bidrag att söka men är man en mindre organisation så tar det mycket tid och kraft att tillgodogöra sig de medel som finns att tillgå. Vi har bidrag från CEF idag och har pågående ansökningar utifrån hamnutbyggnaden. Vi är involverade i ett flertal projekt utifrån gröna omställning och ett exempel är Blue Supply Chain. Det är viktigt att man lär av varandra och Maritimt Forum kan var ett sätt att dela information, säger Patrik Mattsson.
Kvarkenhamnar satsar även på landström och laddinfrastruktur.
– För färjetrafiken mellan Umeå och Vasa har man en land- och laddinfrastruktur färdig både i Umeå och Vasa. Det är viktigt att förbereda sig inför för framtiden och man måste handla klokt i dessa frågor, säger Patrik Mattsson.
För att möta framtidens krav behövs också kompetens som är kunnig inom den nya tekniken. En av våra största styrkor på Kvarken Ports är kunskap och flexibilitet och det behöver vi framtidssäkra genom att ständigt vara involverad och delaktig i framtidens teknik och utveckling
– Kompetensförsörjning är en viktig fråga och vi behöver titta närmare på hur vi organiserar oss år 2030 och framåt, vilka kompetenser kommer att behövas? Det är stort fokus på digitalisering, automatisering och innovationer vilket är bra men vi får inte glömma att det är vi medarbetare som ska jobba med utvecklingen framåt. Sedan ett antal år tillbaka har vi en digitaliseringsstrateg som arbetar 50 procent hos oss vilket känns bra med tanke på ovan nämnda fokusområden. Det finns flera idéer och tankar om digitalisering och automatisering, vilket framtidens hamn kommer handla om. Ser vi på framtiden så blir det en kamp om resurserna så om man kan automatisera eller förenkla på ett säkert sätt så bör man göra det, säger Patrik Mattsson.