Hur kan gröna korridorer skapas mellan länder? Det var en av frågorna som diskuterades under ett seminarium arrangerat av Lighthouse, DNV, IVL och Chalmers inom projektet ”Nordisk färdplan för sjöfarsbränslen” som stöds av det Nordiska ministerrådet.
– Vi har försökt att skapa en övergångsplan för de nya bränslena. Vi börjar där vi är idag och undersöker sedan barriärer och skapar en färdplan med åtgärder och milstolpar. Färdplanen är ett svar på engagemang från det Nordiska ministerrådet, industrin och vad som händer inom IMO, säger Øyvind Endresen, DNV.
– I de tekniska leveranserna i färdplanen kartlägger vi andelen nordiska utsläpp, bränsleförbrukning och nuvarande upptag av nollutsläppsbränslen och tekniker. Vi tittar också på nollutsläppsalternativ och barriärerna och de viktigaste utmaningarna. Vi har också en handlingsplan som vi kallar för ”the Nordic playground” med sju byggstenar. Vi tittar på hur vi kan skala upp och hur vi kan nå nollutsläpp till år 2050, säger Dorthe Slotvik, DNV
Flera överenskommelser mellan länder ligger till grund för arbetet med gröna korridorer.
– Clydebank-deklarationen för gröna sjöfartskorridorer är undertecknad. 59 gröna korridorer har aviserats men ingen är i drift ännu. Vi behöver handling och det är vad de nordiska ministrarna vill. Nordiska ministerrådets deklaration om nollutsläpp för sjöfartsrutter mellan de nordiska länderna har också undertecknats. I ett gemensamt uttalande säger man att visionen från de nordiska länderna är att bli den mest hållbara och integrerade sjöfartsregionen i världen och ett globalt fokus för att påskynda den gröna omställningen inom transportsektorn. Målen för nordisk sjöfart består av nollutsläppssjöfart till år 2050. Senast år 2025 ska den första piloten för gröna sjöfartskorridorer lanseras, säger Dorthe Slotvik, DNV.
I projektet har även utmaningar identifierats.
– Det finns tre viktiga flaskhalsar som hindrar användningen av nollutsläppsbränslen. En av dem är kostnader. Brist på bränsletillgång och bunkring är den andra utmaningen och den tredje utmaningen är brist på säkerhetsföreskrifter och erfarenhet, speciellt för ammoniak och väte, säger Dorthe Slotvik, DNV.
I arbetet med att skapa en ”Nordic playground” föreslår man att sju olika delar finns med.
– För att skapa åtgärder med nollutsläpp krävs sju viktiga strategiska byggstenar. Vi har fokuserat på ett enhetligt tillvägagångssätt så att du har samma krav i alla nordiska hamnar. Grön sjöfartskorridor är en lösning men det finns också andra saker som är viktiga för att arbeta med såsom enhetliga växthusgasregler och policystrategier, enad bränslesäkerhetsstrategi i hamnar och ombord på fartyg, samordnad utveckling av bränsleförsörjning, accelererad teknisk mognad och kostnads- och riskdelningsmekanismer och att skapa en nordisk samarbetsplattform, säger Dorthe Slovik, DNV.
Tre olika pilotstudier har skapats inom projektet om metanol, vätgas och ammoniak och fortfarande finns det möjlighet att medverka i pilotprojekten. Metanolprojektet presenterades av Per Wimby, Stena teknik, och Karl Jivén, IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Om vi tittar på historiska kostnader kan vi se att priset går upp och ner, det skulle vi förvänta oss med metanol också. Finansieringen är det viktigaste att få bukt med så vi tittar på olika stöd och i Sverige är Klimatklivet ett av de viktigaste stöden. I dagsläget har sjöfart och hamnar beräknats ha fått stöd för 33 initiativ på totalt 140 miljoner med ett genomsnittligt stöd på 40 procent. Liquid Wind har även beviljats 150 MSEK för en planerad metanolbränsleproduktion. Framöver ska vi arbeta med att identifiera barriärer och lösningar, säger Karl Jivén, IVL, som deltar i metanolprojektet.
En av pilotstudierna handlar om ammoniak, vilket presenterades av Kristina Kern-Nielsen från den danska organisationen Litehauz.
– Det finns en stor möjlighet och potential för ammoniak i danska Nordsjön. Tanken är att bygga en anläggning som är 42 fotbollsplaner stor med ammoniak och en pipeline mellan produktionen och hamnen i Esbjerg. Fjärrvärme till 15 000 hushåll ska ges. Intressenterna är dansk hamn, Mjoasa, ett bunkringsföretag, danska redareföreningen och DFDS och Unifeed. Målet är att identifiera och kartlägga intressenterna och sammanställa det hela till lösningar och sätta in i det nordiska sammanhanget. I det här projektet kommer vi att fokusera på värdekedjen, säger Kristina Kern-Nielsen Litehauz.
Vätgaspilotprojektet presenterades av Emma Minken från Oslo hamn.
– Målet med detta projekt är att identifiera nyckelbarriärerna och hamnberedskapen för säker vätgasbunkring av Samskips containerfartyg i hamnen i Oslo, säger Emma Minken.
Björn Garberg, nationell samordnare för inrikes- och närsjöfart informerade om de partnerskap som finns idag och vad som krävs för framtiden.
– Det pågår ett antal partnerskap i Göteborg-Gent, Göteborg-Rotterdam, Umeå-Vasa, Stockholm-Åbo och Trelleborg-Rostock. Ett partnerskap omfattar minst två hamnar och ett rederi. Det är viktigt att även hitta behov och intresse för andra parter att arbeta med gröna sjöfartskorridorer. Det är alltid underskattat hur mycket kraft som behövs för att arbeta med dessa frågor. Det är också viktigt att påskynda processen. Vi ser även att hamnarna har olika tidsperspektiv. Att dela kunskap och erfarenheter är avgörande för att lyckas. Ett forum har nu startats för de gröna sjöfartskorridorerna i Sverige eftersom det finns ett gemensamt intresse i dessa frågor, säger Björn Garberg.
Elin Swedlund från Skogsindustrierna avslutade dagen med att ge reflektioner från ett transportköparperspektiv.
– 115 000 personer arbetar inom skogsindustrin i Sverige och Sverige är den 4:e största exportören av massa, papper och sågade trävaror i världen. Vi exporterar 186 miljarder SEK år 2022. 65 procent av godset transporteras med fartyg. EU ETS är ett bra verktyg och gör att vi kan förändra utsläppen. Det är också bra för oss att stanna upp och fundera över vad detta kommer att innebära för oss. Vi måste titta på hela vår värdekedja. Transportköpare i Sverige och Europa är oroliga eftersom priserna har gått upp. Transportköpare vill se mer transparens och vill behålla en sund konkurrens, säger Elin Swedlund, chef för transportfrågor på Skogsindustrierna.
Andra talare under seminariet var bland annat Catarina Fant, Wasaline, som presenterade om grön sjöfartskorridor mellan Umeå-Vasa, Filip Franck and Magnus Gustafsson, PBI Research Institute, som berättde om grön sjöfartskorridor mellan Turku och Stockholm, Oliver Yasuhito Imaizumi, Maersk Mc-Kinney Möller center, Erlend Hovland, Norled samt Elin Ulstad Stokland.