Maritimt Forums medlem Svensk Sjöfart arrangerade ett öppet årsmötesseminarium med tema handel och forskning, innovation och utveckling. Bland annat deltog infrastrukturminister Andreas Carlson. Svensk Sjöfarts vd Anders Hermansson inledde seminariet.

– När man tittar på världen idag så går det inte komma ifrån att i och med de säkerhetspolitiska förändringarna måste vi ta åtgärder för att säkra Sverige. Sverige är i princip en ö och då måste man arbeta med en handelsflotta. I dagens globala och integrerade logistikflöden så är händelser som påverkar sjöfarten viktiga och vi måste säkerställa att vi kan hantera detta. För att kunna hantera dessa frågor är en svensk rederinäring viktig och en god beredskap handlar om goda konkurrensvillkor. De åtgärder man nu diskuterar om tonnageskatt, bareboatregister och stämpelskatt är oerhört viktiga och det är nu Sverige måste bestämma sig, säger Anders Hermansson, vd, Svensk Sjöfart, bland annat under sitt inledningsanförande.

Michael Koch från Kommerskollegium presenterade kring vikten av den civila handelssjöfarten, handelseffekterna i förändrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge och säkra försörjningskedjor.

– Global varuhandel håller på att mattas av nu och frågan är varför då? Jag tror att det handlar om att man nu haft en sviktande opinion för frihandel och frihandel har talats om som om det skapar problem fastän sanningen är tvärtom. Det påverkar även det internationella samarbetet och vi har en dåligt fungerande världshandelsorganisation. Ju fler medlemmar det blir i WTO desto svårare blir det att besluta något vilket gör att vi har färre frihandelsavtal. Även invasionen i Ukraina och den underliggande handelsströmmen påverkar. Sedan Kinas medlemskap i WTO år 2001 tar de en större andel av världshandeln och den amerikanska handeln stagnerar. EU lyckas inte leda arbetet. Den amerikanska politiken domineras av två block som är ganska handelskritiska. Utöver spänningarna i och med kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland försvåras handeln. Men för några år sedan hade vi även coronapandemin som också var en chock och då hade vi en första kraftig nationalism som sedan förbyttes i fungerande leveranskedjor. Vi ser en värld framför oss där säkerhetiseringen blir allt viktigare. USA leder den här utvecklingen och man har en tuff retorik mot Kina. EU tar ofta efter amerikanska initiativ. Det blir också ett större fokus på försörjning. Sveriges varuimport i tonnage ligger sjöfarten på 80 procent och i värde ca 50 procent och EU ligger på ungefär samma nivå. Utan sjöfart stannar Sverige och EU. Den riktiga bilden för Sverige är nog något högre då det är en hel del grejer som når Europa med fartyg som sedan tar sig till Sverige. Det är inte alltid staten och politikerna vet om detta. Exempelvis i försvarsberedningens rapport står det att Sverige med nuvarande förutsättningar avseende produktionskapacitet inte skulle kunna bli självförsörjande på de varor och tjänster som behövs i händelse av krig. Vi har alltså inte självförsörjande i händelse av krig och vi måste därför samarbeta med andra och handla. Sedan NATO och EU så är det inte längre så att vi är isolerade och ska vara självförsörjande. I och med EU- och NATO-medlemskapen kommer inte export och importen att helt upphöra. Försvarsberedningen föreslår nu att utrikeshandel och försörjning med industrivaror organiseras som egna beredskapssektorer. Under pandemin började vi lära oss vilka varor som går med vilka transportsätt, säger Michael Koch på Kommerskollegium.

I en panel diskuterades frågan kring utrikeshandel av Michael Koch, Anders Hermansson, Susanna Zeko, ICC, och Åsa Coenraads, Svensk Handel.

– Vi har idag 45 miljoner i alla länder och sektorer. Några av de frågor som är prioriterade för oss är fri handel. En annan prioritering är digitaliseringen av handelsdokument och idag är majoriteten av dokumentet fysiska vilket är dyrt och tungrott, säger Susanna Zeko, generalsekreteraera ICC.

– Vi har både stora och små företag. Vi har dagligvaror som är viktiga att de kommer över tid, men även andra varor. Våra varor är beroende av att handeln går ganska fort och intermodaliteten är också viktig. Vi ser också att kunden ofta skickar tillbaka varor som också kräver transporter och blir en kostnad. Under pandemin handlade vi mycket men sedan kom en lågkonjunktur. Nu ser vi dock att det är lite uppåt igen även om hushållen fortfarande är försiktiga med inköpen. För oss är det viktigt att kedjorna fungerar. Utmaningarna framöver handlar om att vi behöver anpassa oss vad kunden vill ha och vad politiker både i Sverige och EU hittar på. Vi är beroende av de beslut som tas på EU-nivå och vi har andra förutsättningar i Sverige än andra länder då vi är ett otroligt stort land. Vi är beroende av importen och handeln är också beroende av exporten. Vi brottas även med kundens önskemål om hållbarhet och det ställer krav på vilka transporter man använder och det är inte alltid vi ser hur transporten ser ut när man köper den från början. Det ställer kunskapskrav på oss och på den svenska sjöfarten, säger Åsa Coenraads, Svensk Handel

– När jag hör att vi ska börja lagra insatsvaror undrar jag vems insatsvaror? Vi tycker att diversifiering är vägen att gå och den andra delen är analysdelen där vi ska bli bättre på att veta var vi står och hur sårbarheten ser ut. Vilka varutyper vi får från olika ställen. Det tredje är scenarioplanering. Vad gör vi med olika läskiga scenarier. Hur löser vi försörjningsfrågan när vi inte har vissa hamnar i Sverige?, säger Michael Koch.

– Vi kan inte lagra oss igenom nästa kris. Vi är integrerade och de snabba transporterna som finns, det är så vår handel och industri är byggd. Och det handlar om kontinuerliga flöden. Detta måste fungera varje dag 24/7. Därför är det en god idé att fungera kring hur utrikeshandeln ska hanteras, säger Anders Hermansson.

Under seminariet skedde även en lansering av Svensk Sjöfarts forskningsstrategi.

– Styrelsen i Svensk Sjöfart bestämde att forskning och utvecklingsstrategin behövde uppdateras. Man vill visa för medlemmar hur man hanterar frågorna framåt, men också presentera för omvärlden vilka områden man tycker är viktiga. Strategin är uppdelad i kapitel som överensstämmer med de kommittéer och arbetsgrupper vi har i föreningen. Strategin omfattar nu näringsliv oh konkurrenskraft, kompetensförsörjning, miljö och klimat, kommunikation och digitalisering, AI och framtidens logistiklösningar och sjösäkerhet, säkerhet och teknik. Sjösäkerheten är grunden i allt det vi gör, säger Harry Robertsson, Stena Rederi AB.

Därefter hölls en expertpanel som samtalade om varför forskning är viktig och samtliga menade bland annat att frågan hänger ihop med konkurrenskraft och hållbarhet.

– Wallenius sysslar i huvudsak med fordonstransporter och roro och vi har både ship management, fartygsutveckling och äger fartyg och är med i en del partnerskap och har den kommersiella driften. Vi är ett värdedrivet företag och har som vision att leda vägen mot hållbar sjöfart – det bygger mycket på kompetens och en tydlig vision. Som exempel började vi jobba med fossilfri sjöfart för några år sedan och hade flera olika samarbeten och i forskningsprojekt arbetar vi exempelvis med Ocean bird och seglande fartyg. Om man går in i detaljer finns det oceaner av detaljer som man behöver forska mer på, men övergripande handlar det om hållbarhet och frihandelsdiskussionen är också viktig att få med här. Jag har en dröm om att vi ska skapa sjöfartens Silicon Valley med en tydlig vision där akademi, utbildning, småföretagande och företagande kan leva i en blomstrande symbios och jag tror att vi har alla förutsättningar för att skapa detta. Jag tror att vi behöver ha ett uttalat stöd från politiken i detta men först och främst måste vi säkerställa att vi kan bedriva en konkurrenskraftig sjöfart i Sverige, säger Per Tunell, Wallenius

– Furetank är ett tankrederi som bedriver tanksjöfart med framför allt europasjöfart men vi har också trafik i Kanada och medelhavet. Vi är inblandande i flera olika forskningsprojekt men vi använder innovationer och är tidiga på att testa olika saker. Forskningen är även viktig för att hålla kompetens. Näringsvillkoren behöver det forskas mer på för det är grunden för allt. Försvinner svenskt tonnage kommer skolor och institut få problem. Alla myndigheter, klassällskap och liknande får problem att bemanna. Det är kritiskt att man håller en kritisk massa av rederier. Det behövs mer pengar till sjöfarten och framförallt till demonstrationsprojekt, säger Clas Gustafsson, teknisk chef, Furetank

– Det är viktigt att man inte bara tittar på de tekniska innovationerna utan tittar på det som gör skillnad varje dag och hur man innovativt kan arbeta med exempelvis bränslena framöver, säger Frida Rowland, AtoB@C.

När infrastrukturministern Andreas Carlson sedan höll sitt anförande fokuserade även han på frågan om konkurrenskraft och vad regeringen gör för att stärka konkurrenskraften för sjöfarten.

– För att Sverige ska fungera är det viktigt att transportinfrastrukturen fungerar och eftersom vi är så beroende av sjöfarten är det viktigt att vi stärker sjöfarten. Regeringen arbetar aktivt för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och den svenska beredskapen, det går hand i hand. Det är viktigt att vi har rätt kompetens för rederier. Vi har därför tagit flera initiativ för fler svenskflaggade fartyg och tillräckligt mycket sjöfolk för att bemanna fartygen i fred, kris och krigstider. Det är ett långsiktigt arbete som behöver ske mycket snabbt eftersom rådigheten över svensk fartygsflotta behöver öka. Vi behöver stärka den svenska handelsflottan. Vi beslutade i mars att göra det enklare att bli klass 7 och Transportstyrelsen har tagit initiativ så att det är enklare att behålla och förnya behörigheten. Det har blivit smidigare att bli sjöbefäl och för rutinerade befäl att stanna kvar i branschen. Vi har tillsätt utredning för att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och det handlar om tonnageskattesystemet och det har varit ute på remiss och tempot vi har haft hittills signalerar att det är något angeläget. Vi har i dagsläget inget nytt beslut att informera om men jag har höga ambitioner att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft och utredningens förslag är en viktig del i det. Det pågår också en lagrådsremiss för att införa ett bareboat regiseter. Obemannande fartyg är också viktig pusselbit för konkurrenskraften och beredskapen. Det är av yttersta vikt att Sveriges handelsflotta bli större och vi behöver fler svenskflaggade fartyg. En annan viktig del som hänger ihop med konkurrenskraften är omställningen mot fossilfrihet och svenska rederier är många gånger föregångare på den globala marknaden. Regeringen har också förlängt den nationella samordnarens uppdrag. Arbetet med gröna sjöfartskorridorer kommer fortsätta. Trafikverket fick samordningsansvar för omställningen för de olika trafikslag. För eco-bonus har vi ett förslag framme och vi hoppas att EU godkänner notifieringen av detta. Tillsammans stärker vi sjöfartens konkurrenskraft, säger Anderas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister.

Hur man skapar en konkurrenskraftig sjöfart diskuterades i en panel bestående av ledamöter från skatte- och trafikutskottet.

– Sjöfarten är en arbetsplats som sysselsätter många och varje jobb på sjön genererar ungefär fyra jobb på land. Sjöfarten är också en del för omställningen. Sjöfarten har alltid varit viktig. säger Boriana Åberg (M), ledamot i skatteutskottet.

– Svensk industri och basindustri bygger mycket på malmen och är basen för svensk tillväxt. Lite samma sak är det för sjöfarten som kompletteras med väg och järnväg. Det bör man ha med sig att det är oerhört viktigt. Det är oroligt i Europa och den svenska försörjningsberedskapen har blivit viktig och då är det viktigt med svenska fartyg och svenska sjömän. Ska vi klara av transporterna i orostider så behöver vi ha sjömän som är krigsplacerade som inte lämnar om en konflikt uppstår. Man kan fundera på om man skulle ha en tydligare hamnstrategi i Sverige och där tror jag att vi har en del att göra. Sedan har man också tittat på Sjöfartsverket organisationsform och det är kanske inte optimalt med ett affärsdrivet verk och då bör man kanske också fundera över farledsavgiftssystemet som är smarta. Man bör också göra samma med lotsningar och ny teknik kan användas inom lotsningen. Även den föråldrade isbrytarflottan bör man titta på. Ska verkligen all sjöfart betala, kanske inte. Kanske staten ska vara med och betala, säger Mattias Ottosson (S), ledamot i Trafikutskottet.

Även pris till årets rederi delades ut av Mark Levengood och vinnare av priset blev Furetank. Hedersomnämnade gavs till AtoB@C Shipping.