Ett särskilt känsligt havsområde som behöver särskilt skydd genom åtgärder från IMO (International Maritime Organisation) på grund av dess betydelse för ekologiska, socio-ekonomiska eller vetenskapliga skäl och som kan vara känsliga för skador av internationell sjöfartsverksamhet. Källa: IMO.org

är ett annat begrepp för inlandspråmar och inlandsfartyg – fartyg i den EU-klassade inlandssjöfarten (engelskans barge). Fartygen har 2-4 mans besättning och är anpassade för sina vatten, dvs floder, sjöar, kanaler och väderskyddade kustzoner. Det finns olika typer av pråmfartyg, tankpråmar, bulkpråmar, containerpråmar och bilpråmar. Pråmfartyg kan ha egen motor eller sakna egen framdrift och transporteras i konvojer med hjälp av s k push-barges.

i svensk traditionell betydelse, ett enkelt fartyg utan överbyggnad för transport av gods på korta avstånd. Pråmen har oftast ingen egen framdrift utan är avsedd för bogsering.

är en förkortning för begreppet Pure Car Truck Carrier. Det är fartyg som, med höj- och sänkbara lastdäck och däck med extra förstärkning, kan lasta bilar, lastbilar och annat tyngre rullande gods.

används ibland synonymt med transocean trafik.

är inget vedertaget begrepp men innefattar den sjöfart som bedrivs inom Försvarsmaktens/Marinen samt inom andra statliga myndigheter, t ex Kustbevakningen, Polisen (sjöpolisen), Trafikverket (Färjerederiet) och Sjöfartsverket (lotsbåtar, isbrytare och arbetsfartyg).

används ofta synonymt med transocean trafik.

NOx emission control area.

Nautisk mil motsvarar 1.852 meter eller en så kallad distansminut eller sjömil.

däcksbefäl ombord.